Privat bostadsmarknad gav oss segregationen
Debattör: Felet ojämlik politik – inte invandrare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-08-03
DEBATT. Danmarks socialdemokrater har gått längre i sin anpassning till högerns migrations- och integrationspolitik än andra socialdemokratiska partier och nu ska Sveriges socialdemokrater följa efter på ännu längre på den danskt inslagna vägen enligt integrationsminister Anders Ygeman, intervjuad i DN.
Problemet som ska angripas är segregationen. Det bor för många invandrare i samma områden. Ghetton ska rivas för att ge plats åt ”västliga danskar”.
Ygeman som inspireras av Danmark anser dock att klassningen ”västlig” och ”icke-västlig” är olämplig och föredrar att dra gränsen vid ”utomnordisk bakgrund”.
Nåväl, klassningen är ju inte problemet och löser ingenting. Problemen är ju de negativa effekterna av segregationen. De frågor som måste besvaras är hur segregationen uppstått och hur den bäst åtgärdas.
Så hur gick det till när dessa bostadsområden med stor invandrad befolkning, låga inkomster, sociala problem och hög kriminalitet skapades? De har nämligen inte tillkommit av en slump utan är resultatet av politiska beslut.
Efter andra världskriget fördes en framgångsrik social bostadspolitik med verktyg som kommunalt planmonopol, fördelaktiga statliga lån och allmännyttiga bostadsbolag. Effekten blev att segregationen minskade.
I Stockholm flyttade arbetare och tjänstemän från dåliga bostäder i innerstaden till nybyggda lägenheter i förorter som Bandhagen, Farsta och Vällingby. Dessa områden var hyggligt blandade.
Sedan kom miljonprogrammet (1965-75) med ett massivt byggande av hyreslägenheter samtidigt som bostadspolitiken släpptes ut på marknaden.
Hyresregleringen och fasta priser på bostadsrätter avskaffades och de som flyttade till eget hem fick förmånliga skatteavdrag, ja så förmånliga att de i praktiken kunde bo gratis när inflationen urholkade penningvärdet.
Effekten blev att de nybyggda hyreshusområdena tömdes på familjer med ekonomiska resurser. De flyttade ofta till nybyggda villaområden.
In i hyreshusen flyttade de som stod längst bak i bostadsförmedlingens köer, ofta de som var nya i Sverige.
Som ordförande i Stockholms bostadsförmedling under 1980-talet kunde jag följa denna process. Det hyresboende som missgynnades ekonomiskt blev i allt högre grad ett boende för den underklass, som bestod av fattiga svenskar och invandrare.
Snart tippade dessa områden över och fick en befolkning som allt mer kom att domineras av invandrare. Detta påverkade förstås förskolor och skolor och de svenskar som var kvar ville inte att deras barn skulle gå i förskolor eller skolor där nästan inga av deras kamrater hade svenskt modersmål.
Även de invandrare som hade ekonomiska resurser och utbildning sökte sig bort från dessa bostadsområden. De lediga lägenheterna fylldes snabbt på med nyanlända invandrare. Där är vi nu.
Men inte med ett ord berör Ygeman de växande ekonomiska klyftor och den marknadsanpassade bostadspolitik som är grundorsaken till den segregation som växt och förstärkts från slutet på 1970-talet fram till i dag. Dagens bostadsmarknad fungerar som ett perfekt sorteringsinstrument.
Att bryta denna segregation är förstås ingen enkel fråga. Det krävs åtgärder från alla delar av vårt samhälle, från polis, socialtjänst och skola.
Men så länge inget görs åt de grundläggande problemen, den ekonomiska ojämlikheten och den marknadsanpassade bostadspolitiken, kommer samma segregation ständigt att återuppstå.
Per Sundgren, medlem i Vänsterpartiet, tidigare ordförande för Stockholms bostadsförmedling och ordförande i stiftelsen Jämlikhetsfonden
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.