Vakna, politiker – vårt skogsbruk är inte hållbart
Debattören: Ni behöver läsa på innan ni uttalar er
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-05-04 | Publicerad 2021-05-03
DEBATT. Gång på gång läser vi debattartiklar i pressen där våra politiker, aktiva såväl lokalt, nationellt som internationellt, påstår att skydd av skog slår mot klimat, tillväxt, svenska jobb – och till och med mot svensk kultur.
Varifrån får dessa politiker sin information om skogen och skogsbruket i Sverige? Har de ens insett att vi har demokratiskt beslutade miljömål och internationella miljöåtaganden som skrivits under, eller springer de okritiskt skogsnäringens och storbolagens ärenden utan att ta hänsyn till vare sig vetenskapliga rön, myndigheters rapportering eller medborgarnas och naturens intressen?
Om politikerna läst på om hur skog, klimat och biologisk mångfald hänger ihop borde de även känna till att civilisationens stora globala utmaningar utgörs av utarmning av ekosystem, förlust av biologisk mångfald och ett skenande klimat.
Om inte så rekommenderar jag dem att läsa på och förkovra sig. Ju mer kunskap man har desto större chans att ta goda och vettiga beslut i sin roll som politiker. Det är väl ändå något man kan avkräva politiker att göra på sin avlönade arbetstid?
Om de hade varit ute i landskapet och sett hur svenska skogsbruket fungerar i praktiken skulle de förmodligen aldrig skrivit sina debattartiklar. Svenskt skogsbruk är verkligen inget föredöme när det gäller miljö och klimat.
Politiker som yttrar sig om skogsbruk borde veta att det pågår en förlust av den biologiska mångfalden i svenska skogar på grund av vårt industriella, storskaliga och maskinintensiva kalhyggesskogsbruk.
Data som presenteras av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Artdatabanken (SLU) påvisar detta och det beror på att i dag bedriver i princip alla skogsägare kalhyggesbruk.
Det finns dock undantag i form av privata skogsägare som vågar säga nej till kalhyggen och hellre skyddar sin skog eller använder sig av kalhyggesfria metoder vilket är bättre för både människa och miljö. En stor eloge till dem.
När det gäller klimatfrågan tycker man att politiker på högsta nivå borde veta att kalhyggen släpper ut koldioxid under ett par decennier efter avverkning och att unga planterade virkesåkrar av gran eller tall inte innehåller lika stora kollager som de gamla naturskogarna gör.
Svenskt skogsbruk, som det bedrivs i dag, är inte hållbart vare sig för klimat eller biologisk mångfald. Skulle det bedrivas i samma skala i Sydamerika skulle det mäktiga Amazonas vara ett minne blott och den ekologiska katastrofen ett faktum.
Vidare hävdar många av dessa politiker att äganderätten urholkas om vi skyddar mer skog.
Sverige har en av världens starkaste äganderätter men med äganderätt följer inte fri förfoganderätt.
Vi har en skogspolitik som bygger på ”frihet under ansvar” där skogsnäringens aktörer tagit på sig ett sektorsansvar att följa lagen, certifieringsregler och därmed hjälpa till att nå demokratiskt beslutade miljömål. Tyvärr visar det sig alltför ofta bli frihet utan ansvar.
Exempelvis påvisade Skogsstyrelsen att 55 000 hektar skyddsvärd naturskog, så kallade nyckelbiotoper, avverkats mellan åren 2000 och 2018 trots att miljöcertifieringarnas regler tydligt säger att sådana skogar inte får huggas.
När staten (Naturvårdsverket) tar sin del av ansvaret för de svenska miljömålen genom att skydda skog får markägarna ekonomisk ersättning motsvarande 125 procent av marknadsvärdet, för att kompensera intrånget i äganderätten.
Skogen är ett viktigt ekosystem och vi har ett gemensamt ansvar att inte förstöra dess livsavgörande värden, det gäller både skogsägarna (bolag som privata) och staten själv.
Kalhyggesskogsbruk á la svensk modell är inte en vettig skogsbrukskultur när vi står inför de enorma miljöutmaningarna som vi gör.
En gång i tiden var det kultur att lägga sitt skräp i en plastpåse, tynga den med en sten, knyta ihop den och sänka den i sjön. Inom skogsbruket fanns tidigare en kultur att bespruta skogarna med Hormoslyr för att döda lövträd.
Både hormoslyr och att sänka skräp är av förståeliga skäl förbjudna i dag, och vi kan nu skratta åt dumheterna.
Det självklara är att vi ändrar på kulturella beteenden som är dåliga för människan och miljön. Vi vill ju förändra samhället till det bättre, till att bli mer hållbart och miljövänligt. Det borde väl alla politiker kunna ställa upp på. De flesta medborgare har ju egna barn som vi vill ska få en dräglig framtid på jorden, eller hur.
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.