Ni måste tänka på pengar också!
Åtta ekonomer kräver: Inför privatekonomi som nytt ämne i skolan
Ett år har gått sedan vi krävde att ungdomar skulle få lära sig privatekonomi i skolan. Inget har hänt. Så därför upprepar vi: Svik inte ungdomarna. Låt privatekonomi bli ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan!
Ett år har gått sedan vi krävde att ungdomar skulle få lära sig privatekonomi i skolan. Inget har hänt. Så därför upprepar vi: Svik inte ungdomarna. Låt privatekonomi bli ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan!
Under det gångna året har lärare vittnat om att privatekonomi får alldeles för litet utrymme i dagens skola och att det snarast beror på intresset hos enskilda lärare om det blir någon undervisning alls. Att intresset finns hos ungdomarna står klart för oss. När vi bjudits in för att föreläsa i skolorna möts vi av engagerade elever som verkligen vill lära och ofta tackar efteråt med ord som ”den viktigaste föreläsningen under hela gymnasietiden.”
Vårt krav mottogs positivt av finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg. Han inser hur svårt det kan vara för många konsumenter att förstå och ställa krav i en alltmer komplex och kommersialiserad värld.
Skolministern däremot avfärdade vårt krav med motiveringen att han alltför ofta får önskemål från företrädare för olika särintressen som vill införa något nytt skolämne. Men hur kan den egna ekonomin, någonting som verkligen berör ALLA, någonsin vara ett särintresse??
Vi anser tvärtom att det i allra högsta grad är av allmänintresse att individer ges bästa möjliga chans att skaffa sig en stabil privatekonomi. Vår gemensamma välfärd hänger på att var och en så långt det är möjligt står på egna ben ekonomiskt. Detta förutsätter i sin tur medvetna beslut hos varje enskild individ. Får man inte redan i skolan lära sig om ekonomi i stort och hur man sköter sin privata ekonomi finns stora risker för felaktiga beslut eller icke-beslut.
Vi rekommenderar läsning av Riksrevisionens färska rapport ”Konsumentskyddet inom det finansiella området – fungerar tillsynen?” (RiR 2006:12). Där konstaterar Riksrevisionen att det blivit mer komplext att sköta sin privatekonomi och att konsumentskyddet behöver förstärkas inom området för finansiella tjänster. Riksrevisionen skriver också att det inte finns någon direkt definition av konsumentskydd, men att utredarna i betänkandet ”Näringslivet och förtroendet” (SOU 2004:47) skriver att ett gott konsumentskydd på det finansiella området har många dimensioner, däribland ”konsumentutbildning och information”.
Ungdomarna själva har fattat att det här med pengar är viktigt. En färsk undersökning från forskningsföretaget Kairos Future visar att näst vänner, familj och fester är pengar det som är viktigast för ungdomarna. Och om de blickar framåt femton år i tiden tror de att pengar kommer vara den näst viktigaste frågan, bara slagen av ”att hitta någon att bilda familj med”. Vi tror inte att det beror på att ungdomar ”bara bryr sig om pengar”. Nej, de har fattat att koll på plånboken är centralt om livsdrömmarna ska kunna förverkligas!
Vi är övertygade om att många ungdomar inte vet hur man planerar sin ekonomi så att det blir pengar över att spara.
Ungdomarna vet oftast inte hur de ska tänka när de väljer fonder för sparandet till premiepensionen och när de väljer förvaltningsform för sin tjänstepension. Till exempel var det bara åtta procent av nykomlingarna i PPM-systemet som gjorde ett aktivt val i år!
Ungdomarna förstår inte heller fullt ut vad det innebär att ha lån eller vilka konsekvenser det kan få om man inte sköter sina räkningar med mera. Kronofogden kan vittna om hur allt fler unga får sin ekonomi kraschad för flera år framöver på grund av ett enda mobiltelefoninköp.
Kort sagt: ungdomarna är inte rustade att hantera den alltmer komplexa värld de har att möta.
Så tänk om, skolminister Ibrahim Baylan! Ge ungdomarna verktyg att hantera sina plånboksfrågor. Då gör du både ungdomarna och samhället en tjänst.
Och så undrar vi förstås: Var står övriga riksdagspartier i denna viktiga fråga?