De med högst inkomst betalar redan mest
Replik från Skattebetalarnas chefekonom om skattepolitiken
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-04
DEBATT. Det är väl känt att Ulla Andersson (V) aldrig tvekar att föreslå nya skatter. Allra helst ska en odefinierad grupp rika betala mer för att ”bidra till välfärdsbygget”.
Att skatteinbetalningarna från tiondelen med de högsta inkomsterna i Sverige redan finansierar mer än en tredjedel av den offentliga sektorn, eller att de tjugo procenten med högst inkomst står för nästan hälften av alla skatteinbetalningar, verkar inte spela någon roll.
Vi har redan i dag världens högsta marginalskatter – med arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter hela 75 procent – och det från jämförelsevis låga inkomster. Den statliga, progressiva, inkomstskatten utgör tre procent eller knappa sextio miljarder kronor av de totala skatteintäkterna på ungefär 2 000 miljarder. I teorin.
I praktiken är intäkterna väsentligt lägre eftersom dynamiska effekter gör att människor jobbar mindre när det lönar sig så lite.
Sveriges höga marginalskatter beskrivs som ett problem av såväl svenska som internationella ekonomer, experter och till och med fackförbund.
Avskaffad statlig inkomstskatt skulle enligt nationalekonomen Jacob Lundberg öka skatteintäkterna med tio miljarder, eftersom lägre skatter gör att fler arbetar mer och konsumerar mer.
Att som Andersson föreslår i stället höja den leder till lägre skatteintäkter, färre arbetstillfällen och mindre pengar i vanligt folks plånböcker.
Vänsterpartiets kamp mot rikedom i stället för mot fattigdom gynnar ingen. Allra minst välfärdsbygget.
Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.