Så arbetar EU för bättre arbetsvillkor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-04-30
EU-kommissionär: Att satsa på infrastruktur och kompetensutveckling räcker inte
Den ekonomiska och finansiella krisen har slagit hårt mot arbetsmarknaderna och lett till försämrade arbetsvillkor i många EU-länder. Arbetslösheten är inte bara oacceptabelt hög, även kvaliteten på jobben har blivit sämre. 2000-talets jobb borde innebära kreativitet, delaktighet, säkerhet och respekt för arbetstagarna. I stället innebär jobben för många otrygga anställningar, allt lägre löner och en negativ spiral av allmänt försämrade villkor.
Nu när återhämtningen har börjat och arbetslösheten så småningom minskar i EU måste vi satsa på att förbättra arbetsvillkoren, det räcker inte med att investera i infrastruktur och kompetensutveckling.
Även om problemen och missnöjet har ökat på arbetsmarknad och arbetsplatser runt om i EU får vi inte glömma att EU-länderna är förebilder för många andra länder i världen. I EU finns ett väletablerat samarbete mellan arbetsmarknadens parter, företag som tar sitt ansvar, samt goda möjligheter att förena yrkesliv och privatliv.
De har visat sig att de mest produktiva och konkurrenskraftiga ekonomierna i EU är de länderna där omfattande sociala investeringar och anställningstrygghet går hand i hand med flexibilitet, produktivitet och en social dialog. Här ser man bevis på att det lönar sig att underlätta övergången från utbildning till arbete samt att en god folkhälsa och säkra arbetsplatser leder till fler jobb, en aktivare äldre befolkning samt stabilare system för social trygghet.
En del underskattar fortfarande betydelsen av EU:s arbetsrätt eller ifrågasätter dess relevans för framtiden. Men EU har en viktig uppgift när det gäller att trygga rättvisa arbetsvillkor, av såväl ekonomiska som sociala skäl. Det är EU-lagstiftningen som garanterar arbetstagarnas rätt till betald semester, reglerad arbetstid och till information om och delaktighet i beslut som arbetsgivaren har fattat och som påverkar dem. EU-lagstiftningen skyddar också arbetstagarna om arbetsgivaren går i konkurs, utsätter dem för diskriminering eller missbrukar visstidsanställningar.
Syftet med flera av EU:s senaste initiativ har varit att förbättra arbetsvillkoren genom att skydda mer utsatta arbetstagare, exempelvis praktikanter, som ofta utnyttjas på ett oacceptabelt sätt. För att ge dem ett bättre skydd föreslog kommissionen nya kvalitetskriterier för praktikprogram som godkändes av EU-länderna i mars. Kvalitetskriterierna ger unga praktikanter möjlighet att skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet under trygga förhållanden.
En annan utmaning är svartjobben eftersom dessa arbetare står utanför trygghetssystemen. För att motverka sådana problem och skapa lagliga jobb med skäliga villkor föreslog kommissionen nyligen att ett nytt europeiskt forum ska inrättas för att förbättra samordningen mellan medlemsländernas tillsynsorgan.
Kommissionen utarbetar också en ny strategi för arbetsmiljö för perioden 2014 till 2020. EU-bestämmelser och EU-strategier har redan bidragit till att minska antalet arbetsolyckor och arbetsskador, vilket gett friskare, tryggare, mer produktiva och motiverade arbetstagare samt minskad sjukfrånvaro. För företagen innebär detta inte bara högre produktivitet utan också att de kan konkurrera på lika villkor i hela EU, utan att behöva ta hänsyn till 28 olika länders regler eller utsättas för illojal konkurrens från företag som inte erbjuder sina arbetstagare trygga arbetsvillkor.
EU-kommissionen arbetar för arbetstagarnas rättigheter och anständiga arbetsvillkor även utanför EU:s gränser och för att ILO:s internationella konventioner om grundläggande arbetsnormer ska ratificeras och genomföras. EU:s arbetsrätt bygger på en lång tradition av kollektiva förhandlingar som finns i många EU-länder.
1 maj, den internationella arbetardagen, är en påminnelse om detta viktiga arv som bör föras vidare till kommande generationer.
László Andor
EU-kommissionär med ansvar för arbetsmarknadsfrågor