Varning för de nya dieterna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-22
Livsmedelsverket: Avstå från att ge kostråd innan hälsoeffekterna är utredda
Förespråkarna för en kolhydratfattig kost med högt fettinnehåll blir allt mer högljudda i debatten. Detta är oroande. På kort sikt kan det sättet att äta leda till viktminskning, men de långsiktiga hälsoeffekterna är helt okända. Att dessutom rekommendera ett större intag av mättat fett är direkt oansvarigt – i ett vetenskapligt underlag om 80 namngivna studier visar 72 att livsmedel rika på mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer.
En orubblig hörnsten i Livsmedelsverkets arbete är den vetenskapliga grunden. Det gäller alla våra verksamhetsgrenar och kostråden utgör inget undantag.
Livmedelsverkets kostråd baseras dels på forskning om vilka näringsämnen som kroppen behöver, dels på undersökningar om vilka matvanor vi faktiskt har i Sverige. Faktaunderlaget bakom kostråden revideras regelbundet av en stor grupp experter från universitet och myndigheter från samtliga nordiska länder. Tillsammans går de igenom och väger samman ett mycket omfattande vetenskapligt underlag – tusentals publicerade studier – för att komma fram till de näringsrekommendationer som ligger till grund för kostråden.
Det betyder att nya vetenskapliga rön ger avtryck i kostråden – men bara om de nya rönen är av tillräcklig dignitet och bara så länge de inte motsägs av annan forskning med ännu större tyngd.
Hög konsumtion av livsmedel rika på mättat fett, till exempel charkuterivaror, smör och grädde, kan enligt 72 namngivna vetenskapliga studier leda till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer. Samtidigt går det att hitta ett fåtal seriösa studier – vi listar åtta stycken på vår webbplats – som ifrågasätter det mättade fettets farlighet. Det är några av dessa studier samt beskrivningar av personliga erfarenheter som lågkolhydrat- och högfettsförespråkarna stödjer sig på när de avvisar den dominerande vetenskapliga slutsatsen att folkhälsan skulle vinna på ett minskat intag av mättat fett.
Om Livsmedelsverket skulle ändra på kostråden på så bräckliga grunder vore det ett allvarligt avsteg från vårt uppdrag. Vi måste basera de kostråd vi ger på en noggrann analys av hela det tillgängliga vetenskapliga underlaget.
I debatten om kostråden förekommer vidare en olycklig sammanblandning av generella kostråd och bantningsmetoder. Livsmedelsverkets kostråd ska ge vägledning om långsiktigt sunda matvanor för alla, från skolbespisningar till hushåll.
Samtidigt är fetma utan tvekan ett allvarligt folkhälsoproblem som ökar risken för flera sjukdomar. För en överviktig person är det alltid bra att gå ned i vikt, nästan oavsett hur det går till. Viktminskning kan man uppnå på olika sätt – genom att äta stenålderskost, lågkolhydratkost eller genom att följa Viktväktarnas program, för att nämna några exempel. Den gemensamma framgångsfaktorn är att göra av med mer energi än man tillför.
Enligt kostrådskritikerna är det kolhydrater som ligger bakom de ökande överviktproblemen. Livsmedelsverkets analys, baserad på vetenskapliga studier, är att det är en drastiskt ökad konsumtion av godis, snacks och läsk samt en generellt ökad tillgång till mat som ligger bakom. Därtill har vi en alltmer stillasittande livsstil, vilket gör att ekvationen går ihop allt sämre. Många av oss äter mer än vad som motiveras av vår låga fysiska aktivitet.
Raffinerade kolhydrater – socker – bidrar stort till överviktsproblemen. Vi har vetenskapligt stöd för vår rekommendation att minska konsumtionen av vitt socker och särskilt allvarligt är socker i flytande form, till exempel i läsk. Men forskningen visar att hälsoeffekterna skiljer sig åt mellan olika sorters kolhydrater. Frukt, alla sorters grönsaker, och fullkornsprodukter är naturliga – mer eller mindre kolhydratrika – delar i ett hälsosamt ätande som ger en rad viktiga näringsämnen. Vi hävdar att lågkolhydrat- och högfettsförespråkarna saknar stöd i vetenskapen för det generella rådet att alla bör äta mycket mättat fett och lite kolhydrater. Detta vilseleder människor till ett sätt att äta vars långsiktiga konsekvenser för hälsan är okända.
Vi välkomnar en öppen debatt om kostråden. Men vi vill vädja till personer som är verksamma inom hälso- och sjukvård och andra med stor möjlighet att få genomslag för kostråd som strider mot den samlade vetenskapen om god kosthållning: Avstå från att ge råd med outredda hälsoeffekter! Från Livsmedelsverkets sida håller vi fast vid principen att kostråden ska vila på vetenskaplig grund.
Inger Andersson, Ulf Bohman