Sätt press på Annie Lööf om skolpengen
Rektor: Systemet måste ändras – nu har ni chansen, centerpolitiker
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-02-05
I dag börjar Centerpartiets kommundagar. Ni är representerade i utbildningsnämnder runt om i landet och därmed har ni stor påverkan på skolan.
Vi har stora problem med likvärdigheten i Sverige. Mellan 1998 och 2015 ökade skillnaden i meritpoäng från 23 till 46 poäng mellan elever som har en förälder med eftergymnasial utbildning och de elever som har två föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Skillnaden i betygsresultat är omfattande på nationell nivå men de är än värre på kommunal nivå. I vissa kommuner skiljer det 100 meritpoäng mellan den skola som har högst respektive lägst betygsresultat.
Jag har under januari månad gått igenom 282 kommunala skolbudgetar och funnit att 95,8 procent av kommunerna har krav på nedskärningar i förskola och skola.
Min genomgång av budgetarna visade också att cirka 60 procent av kommunerna som har strukturbidrag sänker dem 2021, några till så lite som 0,5 procent av skolpengen per elev. Den kommun som viktar störst del av skolpengen viktar 20 procent.
Strukturbidraget är tänkt att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar men när majoriteten av kommunerna måste sänka kostnaden i sin verksamhet minskar möjligheten att göra det.
Vårt skolpengssystem gör att strukturbidraget inte får avsedd effekt.
Vi har skolpeng per elev i de flesta kommuner vilket får konsekvensen att kommunala skolor får svårt att ha budget i balans när elever byter till friskolor.
Jag ska förklara hur.
- I Upplands Väsby skriver man i budgeten att Väsbyskolan har ett underskott på 5,8 miljoner som en följd av att elever börjat på Internationella engelska skolan.
- I Strängnäs skriver man i budgeten att skolsegregationen ökar i takt med att allt fler elever börjar i friskolor.
- I Trollhättan skriver man att den kommunala elevpengen successivt urholkas när ersättningen till enskilda huvudmän ökar. När tre elever per klass slutar på en kommunal skola sänks inte hyran och lönekostnaden med motsvarande belopp, utgifterna är desamma men intäkterna minskar.
Varje elev som slutar i den kommunala skolan ökar genomsnittskostnaden per elev och då måste kommunen ersätta friskolorna med motsvarande belopp. Färre antal skolpengar ska betala samma utgifter.
Med nuvarande regelverk är skolpengen lika mellan kommunala och enskilda huvudmän, men den är inte likvärdig.
Skolpengens konstruktion får konsekvensen att kommunerna är underfinansierade medan enskilda huvudmän är överkompenserade.
Kommunala huvudmän har utbudsansvar vilket innebär att de har en lagstadgad skyldighet att erbjuda skolplacering åt alla kommunens barn och de måste också erbjuda skola i alla geografiska delar av kommunen.
Den skyldigheten har inte friskolor. De kan sätta ett tak på hur många elever de vill ta in och kan välja att placera sig enbart i centrala lägen av kommunen.
Detta sammantaget skapar ett skolpengssystem som ger kommunala huvudmän sämre möjligheter att erbjuda eleverna utbildning av hög kvalitet.
Den här konstruktionen av skolpeng får konsekvensen att lokalpolitiker måste skära ner i de kommunala skolorna samtidigt som friskolorna överkompenseras.
Nu finns det väl genomarbetade förslag som syftar till att öka likvärdigheten. I utredningen “En mer likvärdig skola, minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” finns förslag om differentierad skolpeng mellan kommunala och enskilda huvudmän.
Det är ett viktigt förslag som förbättrar möjligheterna för oss rektorer att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Jag uppmanar därför alla centerpartister i kommunerna att pressa partiledningen att ställa sig bakom utredningens förslag – för ökad likvärdighet och minskad skolsegregation.
Det är hög tid att efter drygt 20 år komma till rätta med det snedvridande och ekonomiskt ineffektiva resursfördelningssystem som har fått råda allt för länge.
Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel