För enkelt för svenska friskolor att ta ut vinst
C-politiker: Systemet för hur pengarna fördelas måste byggas om från grunden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-20
DEBATT. Många upprörs över företagens möjligheten att plocka ut vinst från våra skolor.
Det sticker i ögonen när skattemedel förs ut i privatpersoners fickor, samtidigt som utbildningens kvalitet i många av Sveriges skolor är långt från vad våra barn och unga har rätt till.
Och vi håller med. Skolföretag som prioriterar vinstutdelning framför barn och utbildning ska ägna sig åt något annat. Därför behöver det finnas tydliga krav som ska vara uppnådda innan vinst får plockas ut. Krav som överensstämmer med de höga mål vi har om allas rätt till en likvärdig utbildning.
Men även om kraven för vinstutdelning skärps – vilket är fullt rimligt – så kommer det inte att lösa den mycket större utmaningen vi har.
Nämligen att skillnaden mellan barns möjligheter och skolresultat är så stor som den är i dag, detta på grund av att kvaliteten i våra skolor och möjligheten att ge varje elev det stöd som den har rätt till, skiljer sig stort.
Vi skulle därför vilja rikta blicken mot det som tillsammans med bristen på utbildade pedagoger är en av de främsta orsakerna till de stora kvalitetsskillnader som finns i dagens skolor, nämligen resurstilldelningssystemet.
Tanken var god när systemet trädde i kraft: Alla aktörer – oavsett om det är en kommun, en stiftelse eller ett företag, oavsett storlek eller inriktning, skulle få samma möjlighet att bedriva skolverksamhet.
Men man glömde en sak: skolor har olika behov när det kommer till resurser.
Elevgruppens behov och förutsättningar ser olika ut, befolkningssituationen skiljer sig, avstånden och möjligheterna att välja är olika beroende på var i landet du bor.
Detta bekräftas inte minst i den utredning som presenterades förra året, ”En likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
Den konstaterar bland annat att kommunala och mindre aktörer missgynnas. Det särskilda ansvar som kommunen har att alltid kunna erbjuda alla barn en god utbildning utifrån varje elevs förutsättning innebär såväl praktiska utmaningar som extra kostnader.
Mindre skolor, oavsett aktör, saknar marginaler när elever flyttar eller väljer att byta skola, ibland med väldigt kort framförhållning.
Dessvärre ser vi att de åtgärder som föreslås i utredningen är långt ifrån tillräckliga och handlar om att göra smärre justeringar, i stället för att våga föreslå att systemet borde byggas om från grunden.
En beräkning framfört muntligen av Skolverket generaldirektör Peter Fredriksson, menar att för att en skola ska ha en hållbar situation med dagens system, så krävs minst 500 elever. Samtidigt har de flesta skolorna i Sverige färre än 200 elever eller färre.
Det är med andra ord inte konstigt att kommun efter kommun stänger sina små lokala skolor och samlar eleverna centralt, såväl på landsbygden som i våra städer.
Stora skolor är mindre känsliga för när elever väljer att byta skola, vare sig de blir fler eller färre. Stora skolor har också större möjligheter att bekosta specialpedagoger och administratörer. Men stora skolor passar långt från alla elever och många får dessutom en betydligt längre skolväg.
Samtidigt ser vi små aktörer med olika inriktningar, där elever får utvecklas utifrån sina särskilda behov, men där aktören går på knäna för att få verksamheten att gå ihop.
Det är dags att sätta ned foten och säga att det är barnen och utbildningens kvalitet som ska gå först. Därefter är alla aktörer som kan uppfylla de mål och de krav på kvalitet som finns välkomna att driva skolverksamhet.
Målet måste vara att aktörerna ska kunna få de resurser som behövs och fördela dem utifrån just deras elevgrupps behov eller läge i landet.
På Centerpartiets stämma senare i veckan finns finns förslag om att göra om resurstilldelningssystemet, samtidigt som rätten till det fria skolvalet värnas. Det skulle vara ett rejält första kliv för att komma närmare målet om att alla barns rätt att få möjlighet till en utbildning utifrån sina förutsättningar.
Anna Lasses, gruppledare för Centerpartiet i Solna och kommunalråd med ansvar för förskola och övergripande miljöfrågor
Amela de la Cruz, gruppledare för Centerpartiet i Sollentuna med ansvar för vård och omsorg, styrelseledamot Centerpartiet Sollentuna, styrelseledamot distriktsstyrelsen Centerkvinnor, specialpedagog till vardags
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel