Vittnar om psykiska övergrepp i cheerleading
Publicerad 05.30
Cheerleaders i Sverige vittnar om psykiska övergrepp i sporten, enligt en ny studie.
– Det kan vara så att man känner sig utsatt för dåligt ledarskap men att ledaren faktiskt är barn själv, säger Svenska cheerleadingförbundets Katarina Eriksson.
Mer än en fjärdedel av de tillfrågade har utsatts för psykiska övergrepp i cheerleading, enligt en studie från Linköpings universitet som Svenska cheerleadingförbundet finansierat.
Studien har publicerats i tidskriften Journal of Sports Sciences och baseras på en enkät som skickades till omkring 800 nuvarande eller före detta cheerleaders, varav cirka 35 procent svarade. Trots den relativt låga svarsfrekvensen ger enkäten en fingervisning om en av anledningarna till att många slutar med sporten i gymnasieåldern.
– Att man blir utfryst, förnedrad, fördummad. Subtila, lite mindre synliga beteenden, säger Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap vid Linköpings universitet.
– Det kan handla om att man inte känner sig lyssnad på, eller blir tillsagd att göra saker som inte känns bekvämt. Att inte bli sedd för den man är som person, utan att värdet ligger i det man tillför laget, säger Katarina Eriksson, Svenska cheerleadingförbundets generalsekreterare.
Unga ledare ett problem
Ett till problem uppstår när personer i ansvarsposition, till exempel en ledare, känner till att trakasserier eller övergrepp förekommer – men inte vidtar några åtgärder.
Inom cheerleading, som omkring 18 000 utövar i Sverige varav många barn och ungdomar, förekommer det ofta att tränarna bara är något år äldre än ungdomarna i gruppen som de leder.
– Vi har väldigt få ledare som ens är över 30 år i vår idrott. Det är ett problem, säger Eriksson.
För att komma till bukt med problemet vill förbundet se fler utövare stanna längre i idrotten, men också utbilda de ledare som redan finns. En ny uppförandekod har införts för ledarna och studiens resultat har redan väckt flera konstruktiva samtal om ledarskap, enligt Eriksson.
Fördel kan bli nackdel
I ett cheerleadinglag behövs flera olika kroppstyper för att vara framgångsrikt. En fördel, när det gäller att minska risken för till exempel ätstörningar, men samtidigt någonting som kan öka den upplevda pressen.
– Att ”om jag inte är där så kan laget inte ens träna. Hur ska det gå om jag blir sjuk när vi ska tävla?” Det som är vår största fördel – att man känner sig unik och kan tillföra något till laget – blir också en nackdel, säger Eriksson.