Därför kramar Andersson M-ledaren hela tiden
Ta sig ur greppet kan bli jobbet för Kristersson
Magdalena Andersson håller, målmedvetet eller inte, på att krama ihjäl konkurrenten Ulf Kristersson.
Det blir svårt för honom att återuppstå som Socialdemokraternas värsta fiende och kritiker.
Statsminister Magdalena Andersson har resolut inkluderat moderatledaren Ulf Kristersson i den känsliga processen att gå från alliansfrihet till Natoansökan.
Ett axplock: Den 21 mars besökte Andersson och Kristersson deltagarna i Natoövningen Cold Response i Nordnorge. De hälsade på svenska soldater och poserade i och utanför stridsvagnar.
Andersson hade på sig en jacka med Försvarsmaktens heraldiska emblem på. Det hade inte Ulf Kristersson. Han såg ut som lillebrorsan som fick hänga med sin dominanta storasyster.
Under partiledardebatten i SVT den 8 maj hade någon kommit på den bisarra idén att Andersson och Kristersson skulle duellera i Natofrågan.
Det var självfallet omöjligt. Mitt i en mycket känslig process kan givetvis inte statsministern och oppositionsledaren stå och munhuggas i tv i en för landet avgörande fråga.
I stället för duell blev det ett långdraget ryggdunkande mellan Andersson och Kristersson. Magdalena Andersson upprepade hur mycket hon uppskattade Ulf Kristersson. Han svarade med liknande artigheter.
Sedan regeringen klubbat Natoansökan i måndags var det inte Magdalena Andersson själv som berättade nyheten i regeringskansliets presskonferensrum Nej, Ulf Kristerson fick givetvis vara med. Enade vi stå, söndrade vi falla.
– Jag vill passa på att tacka dig Ulf för det mycket goda samarbete vi haft under de senaste månaderna, sade Magdalena Andersson.
Det är lätt att förstå Magdalena Anderssons övergripande tanke med att så påtagligt dra in Kristersson i processen. Det ska inte råda någon som helst tvekan om att Sverige går in i Nato i närmast total endräkt mellan de två regeringsbärande partierna. Den som skulle vilja slå in en kil mellan S och M skulle inte lyckas. Inte den här gången.
Men jag kan inte låta bli att misstänka att det också finns annan tanke bakom den Anderssonska välviljan mot M-ledaren. Hon kan vilja krama ihjäl honom.
Ulf Kristersson har genom Magdalena Anderssons taktik hamnat i ett svårt läge. Så svårt att det kan vara besvärligt för honom att krångla sig ur det.
Just nu iklär han sig, med hjälp av Magdalena Andersson, rollen som statsman. En person som tillsammans med statsministern verkar för landets bästa. Tar ansvar i en svår tid.
Fine, som engelsmännen säger. Men hur ska Kristersson krångla sig ur Magdalena Anderssons grepp?
Det är inte helt lätt. En krävande balansakt skulle man kunna säga.
Väljarna har en tendens att premiera tydliga oppositionspartier. Men i Natofrågan har Ulf Kristersson lagt gammalt groll åt sidan. Han understryker inte att Socialdemokraternas omsvängning i Natofrågan kommer sent och till följd av ett akut hot mot Sveriges självbestämmande.
I stället betonar Kristersson att det är bra att S till sist kommit fram till att ett Natomedlemskap är det som är bäst för Sverige.
Men hur ska den positioneringen kombineras med en vildsint oppositionspolitik då M-ledaren hävdar att det mesta regeringen gjort är för lite och för sent eller rentav helt fel? Som sagt, inte helt lätt.
Han kan givetvis inte nöja sig med att bli ihjälkramad av Magdalena Andersson. En utväg kan bli att valrörelsen, som den brukar te sig, tagit paus på grund av det ryska anfallet mot Ukraina. Det ger välkommen tid att hitta en väg ur det som för Moderaterna kan bli en förlamande enighet med Socialdemokraterna.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.