Det är lite synd om Kristersson
M återkom som näst största parti direkt efter valet
Stackars Ulf Kristersson.
Valnatten hann knappt övergå till morgon innan Moderaterna återtog sin traditionella position som Sveriges näst största parti.
M-ledarens förvisning till tredje plats kan ha varit en historisk parentes.
Dagens väljarbarometer från Aftonbladet/Demoskop är den andra sedan valet 11 september. Statsminister Ulf Kristersson (M) och andra i den moderata partiledningen borde gnissla tänder när de läser den.
År ut och år in har Moderaterna, med enstaka undantag i en del väljarbarometrar under vissa mellanvalsår, varit större än Sverigedemokraterna. Till sist betraktades det nästan som en naturlag, Moderaterna näst störst, SD trea.
Men så kom valåret 2022. Under den senare delen av valrörelsen gick Jimmie Åkessons sverigedemokrater om Moderaterna. Det blev också resultatet i riksdagsvalet. SD:s försprång blev 1,4 procentenheter eller fem mandat.
Redan i den första väljarbarometern från Demoskop efter valet hade Moderaterna gått om Sverigedemokraterna igen. Ordningen var så att säga återställd.
I oktobermätningen var M:s försprång 1,5 procentenheter. I dagens mätning har det ökat till 1,7. Det är inte utan att man tycker lite synd om Ulf Kristersson. Men han blev trots allt statsminister.
Svängningarna i storleksförhållandena mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna blir förmodligen, eller borde i alla fall bli, föremål för de båda partiernas valanalyser. Det kan finnas intressanta svar på vad de beror på.
Av de fyra partierna i regeringsunderlaget, regeringens M, KD och L liksom samarbetspartiet SD, är det bara ett som fått ökat stöd efter valet. Det är Moderaterna. De övriga tre har tappat.
Förhållandet mellan de båda blocken, det blå och det rödgröna, ser nästan exakt ut som det gjorde på valdagen. Den enda lilla skillnaden är att stödet för de fyra rödgröna partierna har minskat med 0,1 procentenhet.
På den rödgröna sidan har medvinden för Socialdemokraterna fortsatt även efter valet. Nära en procentenhet fler än på valdagen skulle lägga sin röst på Magdalena Anderssons parti. Även stödet för Vänsterpartiet ökar medan det minskat för Miljöpartiet och Centern.
En viktig förklaring till att de gröna i MP och Liberalerna klarade sig kvar i riksdagen trots mycket lågt stöd under mycket lång tid var taktikröster från väljare som ville stärka stödet för sin statsministerkandidat.
När valet nu är över så återvänder väljarna till sina ”moderpartier”. I MP:s fall är det främst Socialdemokraterna. I Liberalernas fall handlar det i hög grad om Moderaterna.
Två partier kommer att ”byta” partiledare inom den närmaste tiden. I Liberalernas fall handlar det om ett byte på pappret. Johan Pehrson kommer att gå från att vara vice partiordförande och t f partiledare sedan i april till att bli ordinarie partiledare. Valet kommer att genomföras vid ett extra landsmöte under den första adventshelgen i november. Det valet kommer inte att påverka partiets opinionssiffror.
Centern byter ut Annie Lööf vid en extra partistämma i början av februari. Det kan däremot påverka stödet för partiet. Lööf har varit mycket omtyckt av en del väljare. Men avsevärt fler har tyckt genuint illa om henne och hennes idéer.
Valberedningen väntas säga något i samband med nästa månadsskifte. Nyblivna riksdagsledamoten Elisabeth Thand Ringqvist, som bland annat suttit i Centerns partistyrelse och jobbat som politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet utpekas som favorit.
Aftonbladet/Demoskop
Så skulle vi rösta om det vore val i dag
Vänsterpartiet: 8,8 procent (+ 0,7 %)
Socialdemokraterna: 31,2 (- 0,4)
Miljöpartiet: 3,2 (-0, 6)
Centern: 6,0 (+ 0,2)
Liberalerna: 4,0 (- 0,6)
Kristdemokraterna: 4,6 (- 0,1)
Moderaterna: 21, 3 (+ 0,5)
Sverigedemokraterna: 19,6 (+ 0,3)
Övriga: 1,3 (+ 0,1)
Andel väljare som säger att de skulle läga sin röst på respektive parti i oktober 2022. Jämförelsen inom parentes gäller oktober månads mätning.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 271 intervjuer under perioden 23 oktober – 1 november 2022 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var: “Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Frågan om partisympati kompletteras med en öppen fråga där respondenten med egna ord för beskriva hur de resonerar kring partivalet.
Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.
För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.
Demoskop redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid. Tänk på att stickprovsundersökningar är alltid förknippade med osäkerhet. Läs mer om hur vi tänker här.
Väljarbarometern publiceras i Aftonbladet. Frågor om undersökningen besvaras av Karin Nelsson, karin.nelsson@demoskop.se
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.