Nej, Amazon är inte onda – men vi kan inte lita på att de vill oss väl
Är företaget Amazon ondskan reinkarnerad? Enligt auktoriteter på området är svaret ja.
För ett par veckor sedan höll ärkebiskopen av Canterbury, den högste ledaren för anglikanska kyrkan i Storbritannien, ett tal på ett möte med brittiska fackförbund. Temat var den ojämlikhet den så kallade gig-ekonomin leder till.
”Gig-ekonomins slavkontrakt är inget nytt”, sa ärkebiskopen. ”Det är bara reinkarnationen av en gammal, välkänd typ av ondska.” Sedan gick han över till att tala om hur skadligt det är när den nya ekonomins jättar – han nämnde särskilt Amazon – undviker att betala skatt.
En del av bakgrunden till talet är att Amazon i Storbritannien är en riktigt usel arbetsgivare. Anställda på deras enorma lagerlokaler har vittnat om att de får kissa i plastflaskor eftersom de inte hinner gå på toaletten. När det gäller utdelningen av deras miljontals försändelser, så anlitar de bud som får så dåligt betalt att de inte kan leva på den lön de får. Det brittiska fackförbundet GMB har stämt Amazon, och organiserar nu protester runt om i landet.
I Europa har Amazon valt att lägga mycket av sin verksamhet i skatteparadiset Luxemburg, så att de ska slippa betala skatt. Amazons tidigare chef för skattefrågor har berättat i en intervju att EU-kommissionens ordförande, då finansminister i Luxemburg, personligen lovade att hjälpa företaget. Upplägget har varit mycket framgångsrikt. Amazon slog rekord i Storbritannien förra året och sålde varor för nio miljarder pund. Men skatten man betalade halverades, till minimala 24 miljoner.
Är det Amazon gör olagligt, i strikt mening? Troligen inte. Skapar det stora problem? Definitivt. Hur ska våra samhällen hantera teknikjättarna? Det är högst oklart.
För en månad sedan blev Amazon världens andra företag någonsin – efter Apple – att värderas till mer än tusen miljarder dollar på den amerikanska börsen. Aktien har rusat efter att företaget i många års tid har investerat i expansion och att bygga infrastruktur. Affärsmodellen handlar om att bädda in kunderna i en slags helhetsupplevelse: allt ska kunna köpas på Amazon och det ska levereras blixtsnabbt. Tjänsterna är extremt populära hos kunderna.
I veckan annonserade Amazon att man i USA kommer att börja ge sina anställda en minimilön på 15 dollar i timmen. Åtgärden kommer efter nyheter om att många av Amazons anställda i USA tvingas komplettera sin inkomst med matkuponger och bostadsbidrag, men kanske än viktigare efter att amerikanska politiker börjat hota företaget med lagstiftning för att de är så usla arbetsgivare. För att framstå i bättre dager deklarerade Amazons ägare Jeff Bezos nyligen att han och hans fru inrättat en stiftelse på två miljarder dollar som ska arbeta mot hemlöshet.
Samtidigt håller Amazon i USA på att bygga en infrastruktur för hemleverans som man säger ska konkurrera med den amerikanska posten, vilket skulle leda till att väldigt många människor med hyggliga löner ersattes med en armé av ”egenanställda” på slavkontrakt.
En långdragen process har varit diskussionen om var i USA Amazon ska bygga sitt andra huvudkontor. Processen har gått till så att amerikanska städer och regioner har fått delta i en slags ”skönhetstävling”, där de tävlar med bästa möjliga villkor för att få dit Amazon och de arbetstillfällen det innebär. ”Tävlingen” har inneburit en eskalerande budgivning där politiker har lovat skattefrihet och all infrastruktur Amazon behöver.
Återigen privatiseras vinsten och hamnar i händerna på några få, medan kostnaden för företagets verksamhet får tas av redan hårt pressade offentliga budgetar.
Våra ekonomier stöps just nu om i grunden av ett par, tre multinationella jättar. De senaste åren har debatten fokuserat på hur Facebook förstör det offentliga samtalet, men teknikjättarna påverkar oss mycket mer än så. Deras företagsfilosofi handlar om att skapa monopol på sina marknader, med hjälp av skalfördelar och inlåsningseffekter.
Idén påminner på ett märkligt sätt om sovjetisk planekonomi – ju större företagen är, desto mer effektivt sägs de fungera.
Dilemmat är att monopol inom sök, sociala medier eller e-handel kan gynna konsumenter på kort sikt. På lång sikt skapar modellen stora problem när det gäller innovation, arbetsmarknad, fungerande konkurrens och förmågan att finansiera välfärdssamhällen av europeisk modell.
I USA pågår sedan en tid tillbaka en debatt om riskerna med att ett fåtal företag blir för stora. Juristen Lina Khan har skrivit en inflytelserik rapport där hon menar att dagens konkurrenslagstiftning inte klarar av att hantera den nya sortens monopolister. I EU inledde kommissionär Vestager förra veckan en granskning av just Amazon. Det är välkommet.
Och för att återkoppla till ärkebiskopen av Canterbury. Nej, företag som Google, Facebook och Amazon är inte ”onda”. Men de agerar utifrån en logik som handlar om att maximera marknadsandelar och vinst. Som samhällen kan vi inte lita på eller utgå från att Jeff Bezos eller Mark Zuckerberg ska agera moraliskt, eller att de vill oss väl. Trycket på förändring måste komma utifrån, från konsumenter, fackförbund och politiker.
Intresset ljuger aldrig. Det gällde under den förra industriella revolutionen, och det gäller nu också.