Regeringen vill smyga igenom ny lag mot utlänningar
Regeringen försöker mygla igenom en undermålig ny lag om inre utlänningskontroll.
Trodde verkligen justitieminister Morgan Johansson att det skulle passera obemärkt?
Ökade befogenheter för polisen vid inre utlänningskontroll, föreslog regeringen för en dryg månad sedan.
Det ska bli tillåtet för poliser att ta fotografier och fingeravtryck för att reda ut om en människa har rätt att vistas i landet. Och om det visar sig att han eller hon befinner sig i Sverige illegalt ska uppgifterna kunna sparas i ett register.
I förra veckan yttrade sig Lagrådet, den myndighet som ska granska lagförslag innan de hamnar på riksdagens bord för votering.
De åtta sidor långa protokollet innehåller häpnadsväckande detaljer.
Att juristerna bråkar och bökar och hänvisar till grundlagens skydd mot kroppsliga ingrepp som tagande av fingeravtryck samt påpekar att Europakonventionens skydd för privatlivet inbegriper rätten att slippa bli fotograferad är i och för sig inte märkligt.
Lagrådet älskar att ägna sig åt sådant finlir och regering och riksdag har för vana att strunta i invändningar som luktar överkurs.
Inte heller är det uppseendeväckande att granskningen visar att förslaget innehåller allvarliga brister. Som den uppenbara risken för att bestämmelsen kommer att leda till olaglig rasprofilering.
I regeringens nya lag betonas visserligen att en inre utlänningskontroll inte får genomföras endast på grund av en människas utseende, språk eller namn. Fint, men vad är det då för faktorer som ska beaktas då kontroll görs? Det framgår inte.
Att en lagprodukt är halvdålig eller rent av usel brukar dock inte hindra riksdagsledamöter från att trycka på den gröna knappen vid votering.
Nej, det riktigt märkliga är att lagförslaget skiljer sig markant från den utredning som ligger till grund för det.
Utredningen föreslog nämligen att fotografi och fingeravtryck ska få tas om ”utlänningens identitet inte kunde klarläggas”.
Ett förslag som remissinstanser i god och laga ordning har haft synpunkter på. Vissa har gjort tummen upp. Andra, som JO, Röda Korset och Diskrimineringsombudsmannen, har varit kritiska.
Men i den version av förslaget som regeringen vill gå fram med har formuleringen ändrats. Åtgärderna ska få ske om ”utlänningen inte kan visa sin rätt att vistas i Sverige”.
Lagrådet påpekar att den nya formuleringen innebär en ”väsentlig förskjutning av bevisbördan”. Det är ett försiktigt sätt att beskriva saken.
Vem som helst som enligt en polis inte ser ut att komma från Sverige och som inte kan visa giltiga papper kan bli fotograferad och avtvingad fingeravtryck.
Jag hör suckarna från Europadomstolen i Strasbourg ända hit.
Det handlar plötsligt om en långtgående lagändring som remissinstanser inte haft möjlighet att bemöta. Och varför har justitiedepartementet ändrat formuleringen? Det framgår inte.
Utlåtandet från Lagrådet kan inte vara rolig läsning för regeringen. Papperskorgen anses vara den lämpligaste platsen för förslaget. Även om sågningen sker med den för jurister ofta förekommande lågmäldhet och med respekt för ordens valör:
”Lagrådet anser sig inte kunna tillstyrka förslagen”.
Självfallet måste Sverige ha verktyg för att kunna ha kontroll över att personer som vistas i landet också har rätt att vistas här.
Det handlar dels om att stävja utnyttjande av fattiga människor som billig, svart arbetskraft. Dels om rikets säkerhet. Minns att Rakhmat Akilov var efterlyst och eftersökt av polisen för utvisning då han begick sitt terrordåd.
Sant är att lagen behöver ses över. 2012 gjordes drygt 42 400 kontroller. Men så bröt debatten om Reva-projektet ut och trots att en analys av arbetsmetoden visade att den höll sig inom lagens ramar fick polisledningen skrämselhicka. I fjol var siffran nere på 13 000.
Ingen vet hur många människor det är som irrar runt i Sverige utan juridiskt giltiga skäl. Enligt gjorda uppskattningar torde det röra sig om tiotusentals.
Någonting måste ske. Men nya paragrafer får helt enkelt inte produceras på det sättet som regeringen hoppas på i detta fall.
Om inte lagstiftningen sköts hederligt är till slut ingenting hederligt.