Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ragnar, Ragna

M försöker köpa röster för några få hundralappar

Finansminister Anders Borg med budgetluntan.

Plånboken ska ta hem valsegern åt Alliansen.

Hoppas de.

Men faller väljarna ­verkligen för några ­hundralappar?

Regeringen fläskar på ­ordentligt valåret 2014. Redan i slutet av januari kan många räkna hem ett flertal hundralappar mer efter skatt än de fick i december.

Skälen är två. För det första är det ekonomiska läget fortfarande glåmigt. Fem år efter Lehman Brothers ­kollaps har världsekonomin fortfarande inte återhämtat sig.

Sverige har i och för sig klarat sig utan större men. Men som en liten, starkt ­exportberoende ekonomi, kastar den globala krisen skuggor in även över det svenska territoriet. Och det är dem regeringen vill begränsa genom att förse våra plånböcker med mer pengar.

Tanken är inte att vi ska sätta in stålarna på ett sparkonto och belåtet vänta på förräntningen. Idén är att vi ska sätta sprätt på dem, ­sätta fart på konsumtionen. Det ger nämligen jobb, och inte bara i handeln.

Trots det sjunker arbetslösheten väldigt långsamt, enligt Anders Borgs prognos. Med 0,1 procent­enhet till 8,1 procent nästa år och till 7,8 procent året därpå.

Det andra skälet till förstärkningarna av hushålls­kassan är det stundande valet. ­Moderaternas partisekreterare Kent Persson meddelade för ett par veckor sedan att han tror att plånboksfrågorna blir viktiga i valrörelsen. Årets budgetförslag bär i det fallet syn för sägen.

De som har jobb, och är med i a-kassan, de som statsminister Fredrik Reinfeldt brukar kalla samhällsbärarna, får nämligen ganska mycket mer att röra sig med, med regeringens politik.

Nästa år handlar det om mellan 140 och 337 kronor i jobbskatteavdrag. Den högsta summan gäller dem som tjänar från 30 000 kronor i månaden.

De som har en inkomst på 37 500 kronor i månaden ­eller mer får ännu mer. Gränsen för statlig inkomstskatt höjs och det ger dem i högre inkomstlägen 250 kronor mer i månaden.

Summan av skattesänkningarna blir 176 kronor i månaden för den som tjänar knappt 22 000. Och 589 kronor mer i månaden i för dem med de högsta inkomsterna.

Till det ska läggas sänkt ­a-kasseavgift. Regeringen tar i årets budgetförslag nämligen livet av en av sina gamla älsklingar, den differentierade a-kasseavgiften som de införde 2007. Den har inte fungerat som det var tänkt och nu slopas den.

Det innebär att medlemmarna i alla a-kassor utom fem (som redan har låg avgift) får sänkt avgift på mellan 10 och 255 kronor i månaden. Den högsta summan gäller Hotell och restaurang.

Faller väljarna får några hundralappar mer i månaden? Svaret är inte alla. Men överraskande många. ”Feelgoodfaktorn” brukar det kallas.

Följ ämnen i artikeln