Assanges Trumpförebyggande drag
Julian Assange visste att han måste göra ett val.
Hoppas på att Biden vinner presidentvalet i höst eller göra en deal innan Trump med viss sannolikhet flyttar in i Vita huset igen.
Det var på tiden att Assange-affären fick ett slut även om det inte kan ses som en seger för pressfriheten.
Assanges frisläppande verkar vara resultatet av en vädjan från Australiens premiärminister till USA:s president att föra fallet till ett slut.
Joe Biden har velat lägga ner åtalet men det amerikanska justitiedepartementet vägrade fram till att Assange för en månad sedan i rätten vann möjligheten att överklaga beslutet om utvisning till USA.
Uppgörelsen går ut på att Assange förklarar sig skyldig till ett brott mot den amerikanska spionerilagen. I gengäld ska han inte dömas till ett fängelsestraff som överstiger de fem år han redan avtjänat i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse.
Assange ska framträda i en domstol på ön Saipan i Stilla havet på onsdag och därefter vara fri att resa till sitt hemland Australien.
Om allt går enligt plan blir det slutet på en rättsskandal som har pågått alldeles för länge och som delvis har sin upprinnelse i Sverige.
När svenska rättsvårdande myndigheter ville förhöra Assange om en misstänkt våldtäkt vägrade han att komma hit. Rädd att det skulle sluta med att Sverige skulle utvisa honom till USA.
Det är snart 15 år sedan och början på en juridisk strid om pressfrihet kontra militära hemligheter på högsta nivå.
Då hade Assange inte fyllt 40. I dag är han 52 år.
Väldigt lite handlade egentligen om den misstänkta våldtäkten i Sverige. Grunden var att Wikileaks, en organisation grundad av Assange, offentliggjorde hemliga dokument som bland annat visade hur USA förde sitt krig i Irak efter invasionen 2003. Han gjorde det ofta i samarbete med stora internationella medier som brittiska The Guardian och New York Times.
Mest känd blev en video där amerikanska soldater ombord på en helikopter skjuter mot civila i Bagdad. Bland de som dödas fanns en fotograf från nyhetsbyrån Reuters.
Videon väckte stor vrede mot USA som i sin tur ville ställa Assange inför rätta.
Assange tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London där han beviljades politisk asyl. Efter sju år tröttnade Ecuador och bjöd in den brittiska polisen att gripa Assange. Sedan dess har han suttit häktad medan frågan om utvisning till USA avgjorts.
För många framstår Assange som en hjälte som avslöjade hur USA i sin krigföring i Irak begick allvarliga brott mot mänskliga rättigheter medan det amerikanska folket fördes bakom ljuset.
För framförallt USA utgjorde Assanges metoder en stor fara. Genom visselblåsarfunktionen på Wikileaks webplats kunde vem som helst ladda ner hemliga dokument och skicka dem till Wikileaks som sedan publicerade dem på sin sajt.
USA hävdar att Assange genom sina publiceringar satte amerikanska underrättelsekällor och soldaters liv i fara.
Med hänvisning till bland annat pressfriheten beslöt president Barack Obama att inte driva frågan om att få Assange utlämnad. Han benådade också en av Assanges viktigaste källor, den amerikanske försvarsanställde Chelsea Manning som lämnade ut många av dokumenten.
Men Donald Trump hade en annan inställning när han tillträdde. Han ville skjuta budbäraren istället för att rätta till missförhållanden. Trump drev frågan hårt gentemot Storbritannien att få Assange utlämnad och ställd inför rätta.
Biden har drivit saken vidare. Fram till nu.
För Assange kom erbjudandet om en uppgörelse lägligt. Dels har han tillbringat de senaste fem åren i en isoleringscell 23 timmar om dygnet. Dels är det presidentval i USA i november. Opinionsmätningarna visar att Donald Trump mycket väl kan vinna valet.
I det läget måste Assange räkna med ett mycket långt fängelsestraff ifall han blivit utvisad till USA.
Nu tvingas han delvis erkänna sig skyldig men blir åtminstone en fri man.
Jublet över det fastnar på sätt och vis i halsen på hans fans och de som vill stå upp för pressfriheten. För även om det på vissa sätt kan anses vårdslöst att publicera hemliga dokument in extenso på det sätt som Wikileaks gjorde så är själva hanteringen något som journalister världen över sysslar med varje dag. Med den skillnaden att man noga överväger varje publicering.
Hotet om att journalister som publicerar hemligstämplat material kan ställas inför rätta för spioneri lever vidare och lägger en våt filt över den här typen av journalistik.
Fallet Assange visar att den som publicerar hemliga uppgifter tar en stor personlig risk. Vilket även fallet med visselblåsaren Edward Snowden visar. Han avslöjade en oerhört omfattande illegal avlyssningen av amerikanska medborgare och såg sig tvingad att fly till Ryssland där han än i dag jagas av amerikanska myndigheter.
Efter alla år som Assange tillbringat i frivillig eller påtvingad fångenskap kan man inte låta bli att undra vad som hade hänt om han snällt hade inställt sig i Sverige för förhör och därefter kanske blivit en fri man.