Hon fick politiken att kännas högtidlig och angelägen
VÄSTERÅS. I år det 80 år sedan Adolf Hitler blev rikskansler och inledde omvandlingen av Tyskland till en nazistisk diktatur.
Samtidigt går en högerpopulistisk, EU-skeptisk och främlingsfientlig våg över Europa.
Det får Marit Paulsen, 73, att åter kandidera till EU-parlamentet.
Ibland känns politiken högtidlig. Och det gjorde den i går när Marit Paulsen på Folkpartiets landsmöte berättade att hon kandiderar för fem nya år i EU-parlamentet trots bräcklig hälsa och ganska många år på jorden.
Marit Paulsen anser att det står något stort på spel i vårens parlamentsval. Hon är inte ensam om att tro det men det kändes ändå stort och viktigt när någon pekar på att grundläggande värden faktiskt står under hot. Det händer inte så ofta.
Det är viktigare än vilket år betyg ska delas ut för första gången. Det är viktigare än vem som ska ha ansvar för skolan. Det är till och med viktigare än vilka som eventuellt plockar ut vinster ur skattefinansierade välfärdsbolag.
- Var och en av oss har en skyldighet att ställa upp för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten och respekten för varandra. Mitt budskap är att gå och rösta på ett demokratiskt parti, sade Marit Paulsen, född i det snart ockuperade Norge krigsåret 1939.
Som sagt, det kändes högtidligt. Och angeläget.
I parlamentsval efter parlamentsval i EU:s olika medlemsländer ökar stödet för högerpopulistiska, främlingsfientliga och EU-skeptiska partier. Risken, eller möjligheten om man ser det så, att de får ännu större genomslag i parlamentsvalet är överhängande.
Där känner väljaren inte samma lojalitet med sitt vanliga parti utan röstar friare, eller mer ansvarslöst, än i andra val.
Det har hittills inte gällt Sverige. Sverigedemokraterna kom inte in i parlamentet i förra valet 2009 eftersom deras EU-fientliga väljare inte tyckte att det valet var tillräckligt intressant att delta i.
Men det är ett faktum i många andra av EU:s 28 medlemsländer. Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern, Vlaams Belang i Belgien och Danskt folkeparti i Danmark för att nämna några.
Förra veckan tillkännagav Marine Le Pen, ordförande i främlingsfientliga franska Nationella fronten och Geert Wilders, ordförande i likaledes främlingsfientliga och starkt antimuslimska holländska PVV, att de bildar en allians inför parlamentsvalet. Båda partierna ser just nu ut att bli störst i respektive val.
Målet är att bilda en egen partigrupp i EU-parlamentet. Där finns redan en grupp, Europe freedom and democracy, där det tongivande partiet är det nationalistiska United Kingdom independent party. Men partiledaren, Nigel Farage, vill inte samarbeta med Le Pen och Wilders.
Ingen kan i dag, ett drygt halvår före valet till EU-parlamentet, veta hur utgången kommer att se ut. Det enda man vet är att demokratin aldrig sköter sig själv.
Det hoppades förmodligen den tyske presidenten Paul von Hindenburg 1933. Han fick dock fel.
Främlingsfientliga och EU-skeptiska partier i EU
Italien: Fem stjärnor 25,5 %, Lega Nord 4,1 %
Ungern: Jobbik 16,7 %
Grekland: Gyllene gryning 7 %
Frankrike: Nationella fronten 13,6 % (första omgången) 3,7 % (andra omgången)
Nederländerna: PVV 10 %
Belgien: Vlaams Belang 7,7 %
Storbritannien: National Front 0,08 %, United Kingdom independence party 0,13 %
Finland: Sannfinländarna 19 %
Danmark: Danskt folkeparti 12,3 %
Österrike: Neos 4,8 %, Team Stronach 5,8 %, FPÖ 27,1 %
Sverige: Sverigedemokraterna 5,7%
Fotnot: Ett urval, stora skillnader finns mellan partierna. Resultatet i senaste nationella parlamentsvalet.