En tragedi – oavsett om mannen fälls eller inte
Dog djurgårdssupportern till följd av knytnävsslaget han fick i ansiktet?
Denna fråga är avgörande för utgången av ett mål som så många som begripit så lite påstått så mycket om.
Svaret är inte fullt så självklart som det möjligen finns skäl att tro.
Kammaråklagare Eleonora Johansson pratar på ett sätt som påminner om kvällstidningsjournalisters sätt att skriva.
Det är första rättegångsdagen i Helsingborgs tingsrätt, samtliga 27 åhörarplatser bakom glasväggen är upptagna, och hon visar en bild på den 43-årige fyrabarnspappan, dennes bror och deras vän.
"Han har en timme kvar att leva, men det vet han inte". Åklagaren gör en konstpaus, låter orden sjunka in, tittar sig omkring.
Tre glada män från Stockholm på väg till allsvensk premiär, på väg till fest, på väg för att än en gång få se sitt Djurgården spela
Några minuter och ett slag senare är en av dem döende och ambulansens sirener tjuter och för en kvinna och fyra barn i ett radhus i Upplands Väsby ska livet aldrig mer bli sig likt.
Tränar kampsport
Ja, det finns goda skäl att tro på ett samband mellan slaget och döden. Rättsläkaren har inte kunnat fastställa dödsorsaken, men "det är mycket osannolikt att offret skulle ha avlidit om han inte hade utsatts för våld".
Så långt förefaller detta vara en juridiskt banal historia. En enkel resa för åklagaren fram till fällande dom för misshandel och vållande till annans död.
Den åtalade 28-åringen sitter ihopsjunken. Svart munkjacka, huvudet nedåtböjt, häktesblekt ansikte, blicken fäst i bordet framför sig. Först i morgon ska han berätta.
Han tränar kamsport och har kopplingar till Helsingborgs huliganer, påstår åklagaren, inte utan belägg.
Det är en berättelse som passar så många: politikerna som efter allsvenskans svarta premiär gjorde sina utspel, skribenterna som gav fotbollen skulden och regeringens huliganutredare Björn Eriksson som hoppade upp som gubben ur lådan och krävde att alla hans förslag skulle genomföras.
"Hoppade in med slaget"
Men är det så att 43-åringen i själva verket avled av andra orsaker än slaget i ansiktet och det skyddslösa fallet med huvudet före i asfalten?
Det låter som någonting endast en försvarsadvokat utan argument skulle försöka sig på att hävda.
Nu är det dock så att offret hade 1,77 promille alkohol i blodet. Han tycks ha druckit minst en sjuttiofemma vodka, blandat med redbull. Han var överviktig och obduktionen visade att hjärtat var förstorat och att det fanns skador på levern.
Det var en kombination av dessa omständigheter som ledde till döden, hävdar advokaten. Rättsläkaren säger att det kan ligga till på det viset.
Efter juristernas inledande piruetter är det dags för rätten, poliser och pressuppbåd att bege sig till trappan där misshandeln skedde.
Några japanska turister undrar vad som pågår, pensionärer stannar till och en ung man vill ta en bild på sig tillsammans med Hasse Aro, utsänd från TV 4.
Framåt sen eftermiddag vittnar den avlidnes bror. "Killen liksom hoppade in med slaget. Brorsan låg raklång i luften. Han hade inte en chans att försvara sig".
Hans syster gråter tyst och torkar sig med en näsduk och jag kommer på mig själv med att tänka att åklagarens bevisning sannolikt räcker, men att det finns viktigare dimensioner än så i detta mål.
En tragedi – oavsett
Detta är en tragedi, oavsett om den unge mannen fälls eller ej. En tragedi för en familj som har förlorat sin man och far.
Men det är en tragedi även för en person som inte hade för avsikt att döda. Med sista söndagen i mars år 2014 ska han leva under återstoden av sitt liv.
Det blir paus och två storvuxna representanter för kriminalvården ställer sig upp för att föra ut den misstänkte.
Från andra sidan glaset vinkar hans höggravida sambo försiktigt.