Trumps misstag gör Iran till en vinnare
Kanske kändes det bra för president Donald Trump att avrätta den iranske generalen Qassem Soleimani med mycket blod på sina händer.
Men strategiskt har det så här långt sett ut som ett stort misstag där USA förlorar och Iran vinner.
Det är lite som att kissa i byxorna när man är nödig. Först kan det kännas som en skön lättnad men rätt snart blir det väldigt obehagligt.
Säkert kände den impulsstyrde Trump en inre tillfredställelse när han kunde eliminera en svår motståndare. Presidenten ville framstå som tuff och beslutsmässig. Men nu börjar det bli jobbigt för Trump.
Den förväntade iranska hämnden är en sak. Värre är de strategiska följderna av avrättningen som presidenten sannolikt inte ägnat så många tankar innan han gav ordern efter att upprörd ha sett tv-bilder på hur Iran-stödd milis stormade den amerikanska ambassaden i Bagdad.
En sådan följd är att USA:s allierade Irak nu vänt sig mot sin välgörare. Parlamentet har beordrat USA att ta hem sina trupper. USA har fortfarande 5 000 soldater i Irak för att hjälpa till att utbilda den irakiska armén och bistå i kampen mot terrorgruppen Islamiska staten som under flera år kontrollerade stora delar av norra Irak.
Om USA skulle tvingas lämna Irak som en följd av parlamentets begäran vore det förödmjukande för USA.
En ytterligare effekt är att USA får ännu svårare att förmå Iran från att avstå från kärnvapen. Inte nog med att Trump satte igång hela cirkusen genom att säga upp kärnenergiavtalet. Presidentens senaste aktion är mer eller mindre en uppmaning till Iran att skaffa sig kärnvapen som ett sätt att avskräcka USA från att attackera.
Hade Trump vågat?
Hade Trump vågat beordra avrättningen av generalen om Iran haft kärnvapen?
Trumps senaste misstag är bara ett i en lång rad som USA gjort sig skyldig till i Mellanöstern och som lett fram till dagens konflikt med Iran.
När president George W Bush 2003 invaderade Irak för att störta Saddam Hussein bidrog han i själva verket till att öka Irans inflytande i regionen.
Saddam Hussein var en hemsk diktator men han hade den fördelen att han höll Iran i schack. Då var det sunniminoriteten i Irak som styrde. Efter att USA invaderat är det de Iranvänliga shiamuslimerna som fått övertaget. Samma gren av islam styr i Iran.
Tack vare USA:s invasion kunde Iran kraftigt utöka sitt inflytande över Irak vilket ändrade maktbalansen i regionen. Det var uppenbarligen inget George W Bush tänkte på när han till varje pris ville störta Saddam.
Nu fortsätter president Trump traditionen av att kliva runt som en elefant i en porslinsbutik.
För bara några månader sedan förekom stora regimfientliga demonstrationer i Iran mot prästdiktaturen. Folk skanderade ”Död åt Khamenei”. Protesterna slogs brutalt ner av mullorna.
Enar landet
Avrättningen av general Soleimani har gett regimen ett gyllene tillfälle att ena befolkningen. Nationalismen är stark även i Iran. Ingen uppskattar när ett annat land går in och avrättar ens ledarfigurer även om man inte gillar dem.
Nu ropar iranierna i stället ”Död åt USA”.
Solemanis död har åtminstone på kort sikt stärkt regimen och gett dem möjlighet att visa upp ett starkt folkligt stöd. Även om mullorna givetvis har möjligheten att kalla ut folkmassor på gatorna så det är svårt att veta hur stort stödet egentligen är.
Vad har Trump egentligen lyckats uppnå med avrättningen?
En polisstat som Iran har givetvis backup på alla viktiga positioner. Nu går brigadgeneral Esmail Qaani in i Soleimanis ställe. Han har varit hans närmaste man under 20 år och vet givetvis också hur Iran kan utöka sitt inflytande i regionen via ombud som exempelvis Hizbollah-milisen i Libanon. Iran kommer att fortsätta sina destabilserande aktiviteter i Mellanöstern.
Trump har också ytterligare vidgat den redan stora klyftan till Europa. Ingen europeisk ledare har uttryckt stöd för Trumps handlande. Däremot har nästan alla sagt att de är väldigt oroliga för hur situationen trappas upp och manat både USA och Iran till återhållsamhet.
Irans svar blir avgörande för den fortsatta händelseutvecklingen. Blir hämnden så omfattande att USA känner sig tvunget att svara så fortsätter den farliga våldsspiralen att snurra vidare.
PODD Kan mordet på generalen leda till världskrig?
Lyssna: iPhone Acast Spotify
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen
FAKTA: USA-Iran-krisen – dag för dag
- 28 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
- 30 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
- 31 december 2019: Demonstranter försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
- 3 januari 2020: Den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd. Vid drönaranfallet dödades även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor.
- 4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
- 5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.) Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
- 6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Enligt statliga iranska medier manifesterar miljontals människor på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
- 7 januari 2020: Irans parlament röstar igenom en resolution som klassar alla USA-soldater som terrorister. Soleimani begravs i sin hemstad Kerman.
Sammanställning: TT/Aftonbladet