Domstolar i uppror kan stoppa Mrkoll
Domstolar går på bred front till angrepp mot Mrkoll och andra databaser som säljer domar.
Två tingsrätter och en hovrätt har satt ner foten – och fler lär följa.
I går var sista dagen för Bakgrundskollen.se att överklaga det nekande beslutet i Umeå tingsrätt om att få ut domstolens samtliga brottmålsdomar under 2023.
Företaget avstod sin rätt till prövning av hovrätt. Möjligen av taktiska skäl, då ett nekande besked i överrätt inte är optimalt för den som tjänar sitt levebröd på att sälja domstolsavgöranden till allt från företag som vill kolla arbetssökande till nyfikna som vill vet mer om grannen.
En detaljerad beskrivning av det beslut som lagman Mikael Forsgren, chefen för tingsrätten, fattade passar bättre på juridiska fakultet än i en kvällstidning.
Yttrandefrihetsgrundlagen, EU:s dataskyddsförordning, i folkmun känd som GDPR, och en hel del andra bestämmelser passerar i ett trassel som med betydande sannolikt intresserar nördar mer än en genomsnittlig läsare av Aftonbladet en fredagseftermiddag.
Men låt mig ändå få stanna ett ögonblick vid GDPR. Enligt den lagen får behandling av personuppgifter som rör brottmålsdomar endast ske under myndighets tillsyn.
Tanken är att skydda inte minst brottsoffer från att oerhört känslig information hamnar på vift.
Därmed borde den saken vara klar. Bakgrundskollen har inte rätt att få ut drygt 900 domar, material som inte sällan innehåller uppgifter om allt från hälsa till sexualliv.
Men så enkelt är det inte. Det finns nämligen paragrafer i GDPR som ger undantag om behandlingen av personuppgifterna sker i bland annat journalistisk verksamhet.
Och det aktuella bolaget har utgivningsbevis, ett slags intyg som krävs för att journalistiken ska ha grundlagsskydd.
Just denna omständighet har tidigare fått svenska domstolar att dra slutsatsen att de inte har något annat val än att kontinuerligt mata Lexbase, Mrkoll och allt vad bolagen heter med domar.
Men Umeå tingsrätt ser annorlunda på saken. En databas där allmänheten kan göra sökningar är inte journalistisk verksamhet ”ens med en generös tolkning av begreppet”.
Därmed gäller inte GDPR:s undantag. Dessutom, anser tingsrätten, står ett nekande inte i konflikt med grundlagen.
Bakgrundskoll ville ha ut domar digitalt eller i papper. För någon månad sedan gjorde bolaget ett första försök att få ut materialet, men då endast i digital form.
Även den gången blev det nej i Umeå. Hovrätten kom dock fram till att det saknades stöd i lagen att göra tumme ner.
Ändå blev det avslag. Överinstansen ansåg att det med tanke på den stora mängd personuppgifter som förekommer i dessa domar var ”olämpligt” att lämna ut dem digitalt.
För någon vecka sedan skrev jag en kolumn om att tingsrätten i Malmö sagt nej till ett annat bolag. Den gången rörde det förundersökningar som hade begärts ut, men motiveringen till beslutet påminner om det i Umeå.
Mer lär följa. Det viskas i mitt öra att ett antal domstolschefer runt om i landet har intresserat sig för händelseutvecklingen. På domstolar förs diskussioner om det kan vara så att de av slentrian i alla år lämnat ut domar utan att reflektera närmare över vad lagen säger.
Dessa myndigheter har givetvis i någon mån krassa skäl till sina funderingar. Att expediera alla dessa domar till ett antal företag ger huvudvärk.
Bara Umeå har en heltidsanställd för att göra jobbet. Det är en mångmiljonkostnad runt om i landet varje år.
Men det är inget giltigt argument för att börja obstruera. Offentlighetsprincipen är en av grunderna i det demokratiska Sverige. Myndigheter ska lyda lagarna som garanterar den öppenheten, hur jobbigt det än är att göra det.
Det innebär dock inte nödvändigtvis att offer för våldtäkter ska behöva få se sina traumatiska upplevelser vara tillgängliga på nätet eller att unga människor som har begått en enstaka dumhet och sedan skärpt till sig ett årtionde senare fortfarande ska ha svårt att få jobb.
Riksdagen, lagstiftaren, har länge försökt sätta ner foten, men med magra resultat.
Kanske blir det domstolarna som gör någonting åt saken. Det återstår att se, men det finns tveklöst en tendens.
Förr eller senare lär Högsta domstolen sätta tänderna i frågan.