Dömd till livstid - men kan bytas mot fängslade svenskar i Iran
Hamid Noury dömdes i dag till livstids fängelse för inblandning i en massaker.
Kommer han att bytas ut mot Johan Floderus, som riskerar dödsstraff i Iran?
Att hovrätten skulle fastställa tingsrättens dom för grovt folkrättsbrott och mord var knappt spelbart.
Noury har inte släppts ur häkte under tiden rätten har överlagt och för en person som överbevisas med att ha medverkat i hundratals mord är alternativen till lagens strängaste straff få.
Förvisso friades han för några av de mord han fälldes för i tingsrätten, men det har ingen betydelse för påföljden.
Denne man, som i slutet på 1980-talet var hantlangare i ett iranskt fängelse då oppositionella skulle dödas, har suttit häktad i ungefär fyra år. Sannolikt svenskt rekord.
Men frågan är om han blir kvar i fängsligt förvar i Sverige särskilt länge till.
Det må låta som en thriller av sämre slag, men Noury kan bli ett bricka i ett internationellt politiskt spel.
I Teheran inleddes nyligen rättegången mot svensken Johan Floderus, anställd vid EU:s utrikesbyrå i Bryssel.
Efter över 600 dagar i häkte har åklagare presenterat sitt åtal, ”korruption på jorden”, ett brott som har avrättning i straffskalan.
Floderus greps under en semesterresa till Iran och utrikesminister Tobias Billström har beskrivit anklagelserna som ”fullständigt grundlösa och felaktiga”.
Dessutom dömdes den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali år 2017 till döden.
Även han var åtalad för ”korruption på jorden”. I ett inslag i iransk tv verkar det som att Djalali erkänner spionage för Israels räkning, men han har senare sagt att det var en bekännelse som framtvingades under tortyr.
Sverige vill ha hem dessa två män. Iran vill inte att Noury ska framlida sina dagar på Kumla.
Här finns således möjligheter till byteshandel. Någonting Iran traditionellt inte har någonting emot. Snarare är det så att regimen i Teheran har satt i system att gripa västlänningar för att sedan tvinga till sig fördelar av ett eller annat slag.
Exempelvis byttes en belgisk medborgare mot en diplomat som dömts för terroristbrott tidigare i år.
Ett av flera problem i den nuvarande situationen är att Sverige inte har någon vana vid förhandlingar av detta slag.
Och relationerna mellan Stockholm och Teheran kunde onekligen ha varit bättre än vad de för närvarande är.
Försöken att få Djalali släppt har möts kallsinnigt. Dessutom avrättades den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab tidigare i år, efter anklagelser om att tillhöra en separatistgrupp.
Koranbränningar på svensk mark har inte gjort de iranska mullorna på bättre humör.
Men det finns inga juridiska hinder för en fångutväxling. Det finns bestämmelser om verkställighet av brottmålsdom i andra länder.
Den svenska avvägningen som i så fall måste göras är inte enkel. Å ena sidan är det av vikt att Noury avtjänar sitt straff. Å andra sidan har UD ett intresse av att få svenska medborgare i Iran fria.
Än svårare blir en eventuell förhandling med Teheran. Det kommer att bli tufft.
Möjligen finns en spektakulär lösning för de fängslade svenskarna. Och för Noury.
Men räkna i så fall med att det tar tid.