Nej, Sveriges folkhälsa är inte under akut hot
Kanadensiske forskaren saknar stöd
Globaliseringen och invandringen leder till att folkhälsan i Sverige försämras enligt en kanadensisk forskare.
Ett mycket märkligt resonemang.
Scandinavian Journal of Public health (Skandinaviska journalen för folkhälsa) har publicerat en artikel av den kanadensiske forskaren Dennis Raphael som handlar om de utmaningar som folkhälsan står för i den moderna välfärdsstaten.
Han tar Finland, Norge och Sverige som exempel men utlämnar Danmark eftersom de har ”av skäl som jag inte riktigt begriper har en ganska dålig hälsoprofil”. Käre forskare, skälen stavas rökning, öl och gammeldansk. Konstigare än så är det inte.
Nåväl, enligt artikeln så hotas folkhälsan i de tre länderna av globaliseringen och invandringen. Resonemanget går, i stark sammanfattning, i följande banor: Eftersom globaliseringen och invandringen upplevs som hot så gynnar det högerpartier. Väljarna vill slå vakt om sin närmaste omgivning i stället för att ta ansvar för helheten.
I Sverige har det, fortfarande enligt artikeln, lett till ökad acceptans för inkomstklyftor, ökande tonvikt på individuella val för hälsan och nedskärningar av välfärdsstaten.
Tillåt mig att tvivla. Inte allt, men det mesta saknar stöd i verkligheten. Svenska folket har en mycket stark känsla för rättvisa. Det betyder sällan acceptans för ökande inkomstklyftor om de inte uppfattas som rimliga.
Nedskärningar av välfärdsstaten ägde tydligt rum under budgetsaneringen i mitten av 1990-talet. För närvarande så är det inte korrekt att tala om nedskärningar även om kvaliteten i vård, omsorg och utbildning i vissa fall kan ifrågasättas.
Individuella val påverkar själfallet hälsan, liksom lagstiftning och skatter. Skatten på cigaretter har höjts kraftigt under senare år, nästa år höjs skatten på alkohol. Förbudet att röka på restaurang ifrågasattes av rökarna när det infördes. Numera tycker de allra flesta att det är bra.
Folkhälsoinstitutet, en myndighet grundad 2001, har till uppgift att förbättra folkhälsan. Enligt hemsidan påverkas den av ”allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället”. Folkhälsoinstitutet har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering av trender som påverkar svenska folkets hälsa.
Andel som utsätts för kränkande behandling på grund av kön, ålder och region har minskat från 23 procent 2004-2007 till 20 procent 2009-2012. (undersökningen görs i treårsblock).
Andelen som rör sig minst 30 minuter per dag har under perioden legat still. Två tredjedelar, 65 procent, rör sig en halvtimme om dagen.
Dödligheten enligt alkoholindex per 10 000 invånare har minskat från 0,9 för kvinnor och 3,8 för män 2004 till 0,8 och 3,0 2012.
Däremot blir vi allt fetare. 2004-2007 hade 11 procent ett BMI på över 30. 2009-2012 var det 13 procent.
Trots det ökande fetman verkar alltså inte folkhälsan vara under akut hot. Men om framtiden vet man givetvis ingenting. Inte ens den kanadensiske forskaren som sannolikt i onödan ser orosmolnen torna upp sig.