SD halveras – om bara kvinnor röstar

Är det bra?

Magdalena Andersson (S).

Om enbart kvinnor hade rösträtt skulle Magdalena Andersson och hennes allierade vinna en brakseger.

Nära sex av tio skulle lägga sin röst på Socialdemokraterna, Vänster- eller Miljöpartiet.

Hur dåligt är det?

Polarisering är nästan aldrig bra. Ska världen gå framåt måste en majoritet enas om hur det ska gå till. Annars blir det trubbel.

Vad betyder ordet? Skärpning av motsättningar är en förklaring. Splittring är en synonym.

Den politiska kartan karaktäriseras för närvarande av en ofruktbar och till och med farlig polarisering. På den globala arenan har vi USA på en sida, Kina och Ryssland på en annan.

På regional nivå, vår kontinent Europa, kunde man avläsa splittringen i valet till EU-parlamentet för ett par veckor sedan. Den yttersta högern och den yttersta vänstern stärktes.

Utvecklingen här hemma skiljer sig inte nämnvärt från den internationella trenden. Broarna mellan regeringen och SD, Tidöpartierna, och över till den andra politiska flodstranden är få och smala.

Polariseringen splittrar även hemmen. Om man ska schablonisera röstar män blått medan kvinnor lägger sin röst på rött. Könsklyftan har växt successivt och är nu större än någonsin.

Statistikmyndigheten SCB gör varje år en omfattande partisympatimätning. Den senaste publicerades före midsommar. Knappt 5 000 personer deltog.

Om bara kvinnor hade rösträtt skulle Magdalena Andersson (S) och hennes allierade i Vänster- och Miljöpartiet vinna en jordskredsseger. Nästan sex av tio kvinnliga väljare, 56,6 procent, skulle lägga sin röst på dem om det vore val i dag.

Samma partikonstellation skulle, om bara män hade rätt att rösta, samla 48,4 procent. Skillnaden på drygt åtta procentenheter motsvarar mer än 500 000 väljare.

Nästan fyra av tio kvinnor skulle lägga sin röst på S, drygt en av tio på V och 6,6 procent på Miljöpartiet. Liberalerna och Kristdemokraterna skulle åka ur riksdagen både i det manliga och i det kvinnliga Sverige.

Om man koncentrerar sig på de tre största riksdagspartierna, S, SD och M ser det ut så här (andel kvinnliga väljare först, därefter andelen manliga enligt SCB):

Socialdemokraterna: 39,8 jämfört med 30,1 procent

Sverigedemokraterna: 13,0 jämfört med 26,1 procent

Moderaterna: 19,0 jämfört med 20,7 procent.

Andelen manliga SD-väljare är alltså dubbelt så stor som andelen kvinnliga. Ett faktum som säkert bekymrar SD-ledaren Jimmie Åkesson som inleder årets Almedalsvecka idag.

I S är könsgapet också stort. I Moderaterna är det blygsamt.

Men eftersom både kvinnor och män har rösträtt i Sverige så saknar könsskillnaden i väljarkåren intresse, kanske du tycker. I så fall är jag inte enig.

Polarisering, skillnad, splittring - använd önskat ord - gynnar inte samhället eller oss som bor där i vilken skepnad och på vilket område den än uppträder.

Jimmie Åkesson (SD).

Skillnaden mellan könen uppträder på många andra områden. Ett är utbildningen. De flesta som lämnar skolan utan fullständiga betyg är pojkar. Två tredjedelar av alla examensbevis från högskolan tas ut av kvinnliga studenter. År ut och år in.

Den som tycker att en utbildningsklyfta är bra är välkommen att förklara det för mig.

Högre utbildning leder nästan alltid till ett bättre liv än en låg. Högre lön, bättre jobb, bättre självförtroende, högre deltagande och inflytande i samhället.

Men för kvinnor lönar det sig mindre än för män. Män tjänar i genomsnitt 4 000 kronor mer i månaden än kvinnor enligt statistikmyndigheten.

Kvinnor röstar i något högre grad än män, i alla fall i riksdagsval. Senast använde 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen sin rösträtt. Det ger inte likvärdig utdelning i form av politiska uppdrag. Men i regionerna har nästan lika många män som kvinnor förtroendeuppdrag.

Och vart vill jag komma med det här? Polarisering är en internationell trend på otaliga nivåer. Den leder sällan framåt.

I Sverige har den till och med letat sig in i hemmen. De duktiga flickorna som utbildar sig, röstar och jobbar får inte betalt för sina insatser. Varken i form av pengar eller makt.

Trots det röstar en majoritet av dem rött. En paradox eller ett bestående fenomen? Det kan man inte veta men tillhörde jag hjärntrusten på högersidan skulle jag fundera över vad som attraherar de duktiga kvinnorna.

TRE SPANINGAR

Denna vecka väntas en uppgörelse mellan EU:s medlemsländer om vilka som ska ha de viktigaste posterna till 2029. Ursula von der Leyen tros få en ny period som kommissionens ordförande, portugisen António Costa leda Europeiska rådet och estländaren Kaja Kallas bli EU:s ”utrikesminister”.

Mark Rutte, 57, Nederländernas avgående premiärminister, väntas i oktober ta över som Natos generalsekreterare. Rutte är inte så känd i Sverige men har lett regeringen i 14 år och var en av Fredrik Reinfeldts närmaste i EU-samarbetet. Ruttes parti ingår i den liberala gruppen Renew.

Folklistan, detta haussade parti som sade sig inte vara ett parti utan en lista, blev verkligen ingen succé i EU-valet. Enligt Valmyndighetens protokoll för valet fick de 25 901 röster. Det vill säga 0,6 procent av de drygt 4,2 miljonerna avlagda röster. Bättre lycka nästa gång, Skyttedal.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.