”Friskolorna får passa sig”
Friskolorna får passa sig.
Skolor som inte sköter sig bäddar för fler inskränkningar av manöverutrymmet. Flera är redan på gång.
Tidigare i år gick friskolekoncernen J B Education i konkurs och utlöste en våldsam diskussion om skolornas ekonomi och kvalitet. SvT:s Uppdrag granskning blåser nytt liv i debatten om de fristående skolorna.
Eleverna har rätt att vägra skola. Skolorna har däremot inte rätt att vägra ta emot elever om de inte har klara och entydiga regler som exempelvis kötid eller geografisk närhet.
Men, som Uppdrag granskning avslöjar, att visa en ung och kanske stökig grabb på porten är inte tillåtet.
Om detta är alla överens, i alla fall på pappret. Men, som rektorn i programmet säger, förruttnelsen från angripna äpplena sprider sig snabbt. De friskolor som missköter sig leder ovillkorligen till krav på fler inskränkningar av deras manöverutrymme än som är på gång. Och de är redan ganska många.
I höstas kom sex partier överens om att friskolornas huvudmän, bland annat vd och styrelse, ekonomiska vandel ska granskas. Innan en skola får tillstånd att starta ska också ägarnas långsiktighet och lämplighet synas. Meddelarskydd och offentlighetsprincip ska gälla för att nämna några av de skärpningar som skolorna står inför.
Men det är inte det enda sätt som friskolornas rörelsefrihet begränsas på. Så sent som förra veckan föreslog utbildningsminister Jan Björklund (FP) skolagen ändras så att skolpengen inte behöver vara lika stor i alla delar av kommunen. Regeln ska börja gälla nästa sommar.
– De utsatta områdena ska få mer resurser. Nu måste kommunerna väga in de socioekonomiska faktorerna vid resursfördelningen mellan skolorna, sade han.
Det betyder att det inte blir möjligt att starta en friskola i det välmående villaområdet och få lika höga kommunala bidrag som om man öppnar i den utsatta förorten.
Det har också blivit svårare att få tillstånd att starta skolor. I år har Skolinspektionen godkänt 26 procent av ansökningarna. Förra året fick 37 procent okej. Godkännandena har minskat de senaste fem åren.
Friskolorna är också trängda ekonomiskt. Det är svårt att förstå varför riskkapitalister med säte på Jersey eller Guernsey är intresserade av de svenska friskolorna. Enligt en undersökning som Friskolornas riksförbund gjort av 906 friskoleföretag var vinstmarginalen förra året blygsamma tre procent. Året innan var den 4,15 procent och redan det skulle få varje börsbolags-vd att gråta.
Medan omsättningen ökade med 2,2 miljarder minskade vinsten i de undersökta företagen med 161 till 616 miljoner kronor. Bara en fjärdedel av företagen gav utdelning.
Den ljusnande framtid ser inte ut att vara friskolornas.