Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingegerd, Ingela

Gör väst tillräckligt för att avskräcka Putin?

Det stora signalkriget har brutit ut.

Alla skickar signaler hit och dit men frågan är om det är någon som lyssnar.

Gör västvärlden verkligen vad som krävs för att avskräcka Vladimir Putin från att attackera Ukraina?

Följ ämnen
Ryssland
Nato

Hur orolig bör man vara för det ryska hotet? Gör Sveriges militära närvaro på Gotland någon skillnad? Passa på att ställ dina frågor till vår utrikeskommentator Wolfgang Hansson, om det säkerhetspolitiska läget! Ingen fråga är för liten eller för stor.

Denna chatt är stängd.

  • Tack för alla era frågor. Ledsen att jag bara hann svara på en del av dem.

  • Om Ryssland skulle gå in i Ukraina vet vi att ekonomiska sanktioner skulle sättas in från väst. Hur troligt är det då att Ryssland stoppar gasförsäljningen till Europa, och om det sker, hur skulle Europa klara sig utan rysk gas?

    Annika

    Bra fråga. Ryssland är ju starkt beroende av sina inkomster från olja och gas. Men i ett läge med sanktioner mot väst kan man nog räkna med att Moskva kommer att utnyttja gasen som vapen. Det finns många länder i Europa som skulle få frysa om den ryska gasen stängs av, bland andra Tyskland.

    Wolfgang Hansson
    17 jan 2022
  • Nu tar vi sista frågan.

  • Hur pass populärt är Ryssland i Sverige...? När USA invaderade Irak 2003 blev det massdemonstrationer, men när Ryssland annekterade Krim 2014 var det inte många som reagerade. Jag tolkar det som att Ryssland är väldigt populärt här i Sverige.

    Linje 5

    Den slutsatsen skulle jag inte dra. Snarare tror jag många svenskar förväntar sig ett aggressivt Ryssland och därför inte blir så förvånade när de bryter mot internationell rätt. Av USA förväntar man sig att de ska följa internationella spelregler.

    Wolfgang Hansson
    17 jan 2022
  • Hur kommer det sig att varken polis eller militär har anti drönare vapen?

    Finns det inte möjlighet att ha störsändare för drönare runt flygplatser,skyddsområden som slott och kraftverk?

    Jesper Ek
    17 jan 2022

Det faktum att det rullar svenska stridsvagnar på Gotland lär knappast få Rysslands president att drabbas av skrämselhicka. Jag föreställer mig att Ryssland har rätt bra koll på Sveriges militära förmåga och framförallt på bristerna i vår förmåga.

Att skicka soldater till Gotland är lika mycket en signal från försvarsmakten till det svenska folket, en försäkran om att vi kan försvara oss om den osannolika situationen skulle uppstå att Ryssland invaderar Sverige.

Det är ungefär som när det inträffar ett terrordåd i Stockholm eller någon annan storstad i Europa. Då skickas tungt beväpnad polis och militär ut på gatorna för att öka människors känsla av trygghet.

Själva vitsen med att dagtid låta stridsvagnar rulla på Gotland är att alla ska se det. Ryssar såväl som svenskar. Det kan knappast klassas som någon hjälp till fienden att sprida bilder på dessa aktiviteter.

Nato har skickat ett nederländskt krigsfartyg in i Östersjön för att "hålla uppsikt över läget". Kanske är det ett svar på att ryssarna i förra veckan sände in två landstigningsfartyg i samma hav som nu lämnat. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg försöker låta lika fast och hård som president Putin.

Det är ett spel med höga insatser som pågår där de båda sidorna försöker tolka varandras intentioner och hur långt de olika sidorna är beredda att gå.
När Putin drog igång hela den här cirkusen för några veckor sedan genom att rikta långtgående krav mot Nato måste han ha gjort sig en bild av vad militäralliansens svar skulle bli.

Militär närvaro på Gotland.

Inte säkert sanktioner räcker

Han förstod att Nato sannolikt skulle avvisa kraven men gå med på samtal och samtidigt genomföra styrkedemonstrationer av olika slag. Att på pappret alliansfria länder som Sverige skulle markera att de är beredda att försvara sig.

Däremot har Nato inte på något sätt signalerat att de är beredda att hjälpa till att försvara Ukraina med militära medel. Vilket är precis vad Putin räknade med.

Nato hotar med mycket hårda sanktioner om Ryssland gör något mot Ukraina men frågan är hur effektivt det hotet är.

Ryssland har levt med västs sanktioner sedan Putin lät annektera Krim och starta krig i östra Ukraina 2014 och det har inte precis fått honom att ändra kurs. Västvärlden har hittills varit ganska diffus om exakt vilka sanktioner som väntar om Ryssland invaderar Ukraina men sagt att de skulle bli mycket kännbara.

Frågan är hur mycket hårdare och mer kännbara de kan bli än de sanktioner som redan är i kraft.

Rysslands ekonomi har återhämtat sig tack vare högre priser på olja och gas. Man har en stor guldreserv.

Om sanktioner är allt väst kan hota med är det tveksamt om det är tillräckligt för att avskräcka Putin, om han verkligen bestämt sig för att han är beredd att ta till militära medel.

Om Nato-länderna inte är beredda att gå i krig för att försvara Ukraina, och det verkar de inte vara, är det fördel Putin.

”Själva vitsen med att dagtid låta stridsvagnar rulla på Gotland är att alla ska se det”, skriver Wolfgang Hansson.

Blir det USA som backar?

Ryssarnas signaler är mer kraftfulla än någon annans.

Drygt 100 000 tungs beväpnade soldater runt Ukrainas gräns är ett hot som är svårt att inte ta på allvar. Särskilt som Ryssland redan annekterat en del av landet och aktivt understödjer separatister att bryta loss en annan del.

Efter förra veckans samtal mellan Ryssland och USA, Ryssland och Nato och Ryssland och säkerhetsorganisationen OSSE var den ryska sidan mycket tydlig efter varje möte. Väst hade inte gjort några av de eftergifter som Ryssland kräver. Snart återstår inget alternativ för Moskava annat än att ta till vad man kallar "militärtekniska åtgärder". Vad det innebär är öppet för fri tolkning.

Väst har en svår sits. Man vill få Ryssland att förstå att en attack mot Ukraina skulle bli mycket kostsam för Kreml men man vill göra det utan att i onödan trappa upp situationen. Risken är att man genom att skicka alltför veka signaler stärker Putin i uppfattningen att han kan agera mot Ukraina utan att riskera sin egen maktställning.

Läget påminner på vissa sätt om Kubakrisen 1962 då Sovjetunionen placerat ut robotar på Kuba som kunde avfyras mot USA bara 13 mil bort. Den gången var det USA som var berett att gå mycket långt för att eliminera detta hot. Sovjet backade och ett hotande kärnvapenkrig avvärjdes.

Den här gången ser det ut som att Ryssland är beredda att gå längre för att avvärja vad man ser som ett hot, att Ukraina blir medlem av Nato, än vad USA är berett att gå för att försvara Ukrainas självständighet.

Blir det ett krigstrött USA som backar den här gången?

”Jag föreställer mig att Ryssland har rätt bra koll på Sveriges militära förmåga och framförallt på bristerna i vår förmåga”, skriver Wolfgang Hansson.