Sverige slår bäst ur underläge – kan vara nyttigt att puttas ner från tronen
Efter koranbränningarna är vi ett så prioriterat mål för islamistiska terrorister att terrornivån höjs. Den svenska kronan har blivit en skräpvaluta. Gängskjutningar svärtar ner Sveriges rykte utomlands.
Mitt i allt elände som drabbar oss kan det ändå finns något positivt med att Sverige puttas ner från tronen som föregångsland.
Nationen Sverige brukar vara bäst när vi slår ur underläge.
Det senaste året har det inte alltid varit så roligt att vara svensk. Vår självbild som ett välmående föregångsland har fått sig några rejäla törnar.
Gängskjutningarna är inget nytt men det senaste året har de förändrats på en viktig punkt. Numera är det inte bara kriminella som faller offer utan vanliga medborgare som befinner sig i tunnelbanan eller går omkring aningslöst i det som de trodde var ett tryggt vardagsrum.
Omvärlden är minst lika chockad av det tillsynes slumpmässiga och besinningslösa våldet som utförs av tonåringar. Bilden utomlands av det välartade och trygga Sverige är på väg att raseras. Då är det en klen tröst att vi långtifrån är värst.
Sverige brukar ligga i topp på många listor när de gäller att vara bäst i världen. Vi ser oss själva som ett land som vill vara förebild för andra, oavsett om det gäller socialt skyddsnät, att ta emot asylsökande eller att motverka klimatförändringarna. Vi ser ofta oss själva som bäst i klassen.
Nu tvingas vi inse att vi inte alltid är det längre.
Tidskriften Economist degraderade nyligen Stockholm i sin lista över världens bästa platser att bo i. Huvudstaden rasade från plats 21 till 44.
Vi klarar sannolikt inte av att nå de utsläppsmål vi satt upp och dörren för asylsökande är om inte helt stängd så knappt på glänt. Missnöjet med vården och skolan ökar.
Europas farligaste
Vi tycker själva att vi är otroligt toleranta när vi tillåter att koranen och andra religiösa skrifter får brännas offentligt på känsliga platser. Vi har svårt att acceptera att många i omvärlden tycker det är uttryck för det rakt motsatta, intolerans och hat. Yttrandefriheten är något av det viktigaste och finaste vi har men även den har gränser. Hårt pressade är vi oeniga om var den gränsen ska gå. Det har lett till att Sveriges och svenskars säkerhet är hotad av islamister som vill utnyttja upprördheten för sina egna syften och tvingat Säpo att höja hotnivån från tre till fyra, med hög risk för att ett terrordåd ska inträffa. Istället för ett av Europas fredligaste länder är vi i omvärldens ögon plötsligt ett av Europas farligaste.
Människor blir fattigare i hela Europa på grund av den ekonomiska krisen men frågan är om det inte relativt sett går allra snabbast utför i Sverige. Svenska hushåll är bland de högst skuldsatta i västvärlden samtidigt som räntorna skjuter i höjden. Detta sker samtidigt som inflationen här biter sig kvar längre på höga nivåer än EU-snittet.
Till det ska läggas en försvagning av den svenska kronan som får åkattraktionen Fritt fall att framstå som mesig.
Vad är på väg att hända med vårt fina och tidigare allmänt beundrade land?
Kommer utförsbacken att accelerera eller är det bara ett tillfälligt hack i framgångskurvan?
Kan inte rädda världen
Förhoppningsvis kan Sverige vända den negativa utvecklingen till något bra precis som vi gjorde efter den svåra finanskrisen i början av 90-talet.
När Sverige förlorade semifinalen i fotbolls-VM mot Spanien lyckades många spelare inte komma upp i sin bästa nivå. Så är det påfallande ofta när Sverige har favoritskapet i lagidrott. I matchen mot Japan, där vi var nederlagstippade, presterade svenskorna på toppen av sin förmåga.
Sverige trivs helt enkelt bäst när vi får slå ur underläge och kan överträffa förväntningarna.
Därför kan det vara nyttigt för oss att kliva ner från våra höga hästar och ödmjukt inse att vi inte är bäst på allt. Att vi inte kan vara bäst på allt. Vi är trots allt ett litet land vid polcirkeln med bara tio miljoner invånare.
Kanske behöver vi inte nödvändigtvis ständigt vara det land som ger mest i bistånd till fattiga länder eller sitter i förarsätet när det gäller att minska koldioxidutsläppen för att kunna känna oss tillfreds. Vi kan inte rädda världen varje vecka.
Det kan vara bra att låta andra nationer kliva fram och få ta den rollen. Få känna att de för en gångs skull kan prestera bättre än duktigpetter Sverige. Bara för att Sverige inte leder innebär det inte att världen nödvändigtvis blir sämre.
Det kanske är dags för oss som nation att rannsaka oss själva, se vad vi kan lära av andra och staka ut nya mål. Men då behöver vi först enas något sånär som nation om vad Sverige bör vara. Är det Folkhemmet som ska väckas till liv igen eller något helt annat?
För att sedan komma igen och åter slåss om förstaplatserna.
Men samtidigt komma ihåg att det trots alla snytingar finns väldigt mycket som är bra i Sverige.
