Alla ser, ingen säger att de dansar nakna
Det vore synd att påstå att jag ofta går och ser på samtida dans. Framför allt vore det en lögn. Däremot händer det rätt ofta att mina ögon liksom klibbar fast vid annonserna för föreställningar av samtida dans.
Bilderna, jag säger bara, bilderna.
Det är fantastiskt vad man kan göra med en kropp, om man har talang och hög smärttröskel. Det tycker tydligen bra fotografer också, för det är sällan man ser ett halvtaskigt fotografi i en annons för en dansföreställning. Ljuset ligger rätt och linjerna spelar och det är rörelse och i alla avseenden precis så bra som man någonsin kan önska sig. Konst på hög nivå.
Ja, och så är de nakna också.
Där satte jag foten i bälgaspelet. För jag anar en outtalad överenskommelse om att man inte bör låtsas om denna nakenhet, enligt den gamla skolgårdsdevisen ”den som sa’t han va’t”. Den som hänger upp sig på dansarnas nakenhet har själv klätt av sig – intellektuellt, kulturellt och själsligt – på ett genant sätt.
Jag inser också att nakenheten inte är obligatorisk. Det förekommer säkert dansföreställningar i ytterrockar och lovikkavantar. Jag är som sagt ingen konnässör. Kanske framförs 95 procent av alla dansföreställningar i vadmal och ylle.
Men i så fall är det väl desto konstigare att så många bilder visar så många dansare som är så nakna. Eller hur?
Jag önskar hur som helst att jag kunde säga att mina ögon klibbade vid tidningspappret på grund av alla de där högt konstnärliga skälen. Men så är det inte.
Och vad mera är, jag tror inte att jag är ensam. Det gör mig genuint villrådig.
Handlar det om ett instinktivt och allmänmänskligt intresse för det nakna? Eller handlar det om samma inskränkthet som får vissa att flina åt antika skulpturer och barockmålningar av svällande damer?
Jag vet faktiskt inte.
Det jag inte heller fått kläm på är hur beräknande den här nakenheten är. Man skulle kunna tänka sig att den inte är det minsta utstuderad. Att dansare har en annan och i grunden avsexualiserad syn på kroppen. Att de ser den som ett vackert verktyg. Att kläder inte har något i dansen att göra, om trasorna inte fyller ett konstnärligt syfte.
Det är en möjlighet.
En annan möjlighet är att dansare vet precis hur effektiv nakenhet är. Att de helt enkelt strippar av karriärskäl, under täckmanteln av högkulturell oantastlighet.
Valet tycks stå mellan att vara dum, lurad, eller båda delarna. Kanske är lösningen helt enkelt att gå och se mer samtida dans. Eller inte.
Dagens fakta
Enligt en vetenskaplig uppsats från Columbiauniversitetet 2004 är rökare överrepresenterade bland dansare, trots att dansare lever på sin goda fysik. Förklaringen sägs vara att rökare i allmänhet har lägre förväntningar på framtiden och att detsamma gäller dansare, som ofta måste gå i pension redan i trettiofemårsåldern.
Dagens byggnad
Bolsjojteatern i Moskva, Bolsjojbalettens hemmascen, ritades av Andrej Michajlov och Joseph Bové 1824. Den är en av många byggnader som tillkom under återuppbyggnaden av Moskva, efter att ryssarna själva bränt ned staden som ett sista slag mot Napoleons intåg 1812. Den nuvarande byggnaden är en rekonstruktion av originalet, som brann ned 1853.