Så kan den nya lagen se ut
Två linjer har utkristalliserats i debatten om vad man ska göra åt hemvändande svenska jihadister.
Den ena handlar om att de ska tas om hand, motiveras.
Den andra att de ska kriminaliseras.
I dag debatterar riksdagen det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Men efter de senaste terrordåden i Europa, och Aftonbladets intervju med en svensk som stridit för IS, skulle det skulle förvåna om den också kommer röra jihadisterna som återvänt efter att ha stridit för IS i Syrien och Irak.
Lite förenklat kan man säga att den politiska debatten pendlar mellan två ytterligheter.
Den ena företräds av exempelvis kommunalrådet Rasmus Persson (C) i Örebro. Han anser att man ska jobba med de hemvändande jihadisterna ungefär på samma sätt som man arbetar med avhoppare från kriminella gäng eller från nationella rörelser. Alltså med bland annat motivation och alternativ sysselsättning.
Inom ramen för Partnerskap Örebro, en kommunal satsning för att bryta utanförskap, har flera återvändare från Syrien fått praktik. Dock verkar den inte ha bitit på alla. En man i 20-årsåldern som deltagit i praktiken dog nyligen i strid i Irak.
Expert: Behövs riktade team
Persson fick utstå frän kritik för sin åsikt. Kritikerna valde nämlige att tolka det som han ville belöna mördare.
Men en tung duo bestående av förra S-ledaren Mona Sahlin, nu nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, och terroristforskaren Magnus Ranstorp stöttade honom.
Enligt Ranstorp behövs riktade team med poliser, socialarbetare och psykologer. Både för att stoppa rekryteringen till terrororganisationen Islamiska staten, IS, och för att ta hand om dem som kommer hem från det bestialiska kriget.
FN-resolution
Det andra ytterligheten representeras av bland andra justitieminister Morgan Johansson (S) och FP-ledaren Jan Björklund. De vill kriminalisera terrorresor och -träning. Också förre M-ledaren Fredrik Reinfeldt var i somras beredd att kriminalisera den som åkt utomlands för att strida med terrorgrupper.
Bakgrunden är en resolution i FN:s säkerhetsråd i höstas. Alla medlemmar åläggs att införa lagar som straffar dem som utför, planerar, förbereder, tränar eller deltar i terrorism även i andra länder än de själva är medborgare.
I Storbritannien, Irland, Belgien och Spanien kan redan en person som ägnat sig åt terrorism i andra länder bli av med sitt medborgarskap - under förutsättning att man också är medborgare i att annat land.
Här hemma tillsattes nyligen utredning, som ska vara klar i juni, för att klara ut hur en svensk lag skulle kunna se ut. Och hur finansiering av terrorism också ska bli kriminellt.
Rimlig slutsats: Förstärkta insatser
I förlängningen skulle det här betyda att de högerextrema som nu åker till Ukraina och slåss mot ryssen inte skulle begå brott. Men att de som reser till Syrien och Irak för att slåss för IS skulle göra det eftersom IS är terroriststämplat.
Hur stort är egentligen problemet? Ökande, kan man uttrycka det diplomatiskt. Säpo har bekräftat att 130 personer åkt till Irak och Syrien för att strida. Men mörkertalet är stort, de kan lika gärna vara 300. Ett 80-tal har återvänt.
Enligt Thomas Hegghammer, svensk terrorforskare på Norges motsvarighet till Totalförsvarets forskningsinstitut, är omkring en tiondel av de återvändande jihadisterna redo av att utföra terrordåd i hemlandet.
Det skulle betyda omkring åtta personer i Sverige. I terrordåden i Paris häromveckan deltog tre personer. Självmordsbombaren på Drottninggatan i Stockholm 2010 var ensam.
En rimlig slutsats är att lagstiftarna kommer att landa i att det krävs rejält förstärkta insatser för att minimera rekryteringen till terrororganisationer. Och att det blir straffbart att ägna sig åt terrorbrott - även utomlands.