Vi är fortfarande ett folk av fifflare
Den 3 maj, dagen för den Allmänna Självdeklarationen, närmar sig med stormsteg. Då ska vår ärlighet mot staten prövas på nytt.
Hittills har vår ärlighet inte imponerat, särskilt inte på Skatteverket. Skattefusket uppgick i fjol till 133 miljarder. Trots ökade insatser mot skattesmitare ser skattefusket inte heller ut att minska, tvärtom.
– Allt färre ser skattefusket som ett allvarligt samhällsproblem, sa chefen för Skatteverket, Mats Sjöstrand, för några veckor sen. Dessutom finns det ett tydligt samband mellan attityden till skattefusk och viljan att göra rätt för sig.
Skälet är att det i dag finns större möjligheter än förut att ”skydda” sina tillgångar mot beskattning, till exempel genom att placera pengarna utomlands. Så talesättet att svenska folket är ett folk av fifflare gäller i ännu högre grad i dag än tidigare.
Man ska inte heller glömma att skattefusk ofta går hand i hand med bidragsfusk. Det bästa exemplet är alla som kvitterar ut sjukpenning och förtidspension (sjukersättning) samtidigt som de jobbar svart. Detta fusk kan pågå i åratal utan att det upptäcks. Samtidigt dräneras samhället på pengar i form av uteblivna skatteintäkter och felaktiga utbetalningar av bidrag.
Sedan några år tillbaka sätter Försäkringskassan in stora resurser för att jaga bidragsfuskare, hittills med ganska stor framgång – detta inte minst tack vare allt fler tips från allmänheten, till exempel grannar och släktingar.
Många känner sig kränkta av att jagas av Försäkringskassan och menar att staten borde sätta in sina resurser mot skattesmitarna i stället, som anses vara ett mycket större problem.
Visst, i pengar räknat är skattefusket större, 133 miljarder i fjol, motsvarande 10 procent av de totala skatteinkomsterna. Men bidragsfusket handlar också om stora belopp, som kommer ”fel” människor till del.
I dagarna har Försäkringskassan visat att värdet av felaktiga utbetalningar under 2009 uppgick till hela 16,4 miljarder, alltså knappt 4 procent av de totala utbetalningarna från socialförsäkringssystemet.
Det är mycket pengar. Dessutom göder de här pengarna bara fuskare och hjälper inte dem som verkligen är i behov av hjälp.
Under 2009 krävde Försäkringskassan tillbaka 354 miljoner kronor från bidragsfuskare och så kallat låtsassjuka. Men den totala besparingen blev i fjol inte mindre än 931 miljoner, eftersom Försäkringskassan kan tillgodoräkna sig även framtida besparingar i form av avslag och indragningar av bidrag.
På senare tid har vi sett flagranta exempel på bidragsfusk, där fullt friska människor i åratal genom sluga manipulationer låtit sig försörjas av Försäkringskassan och socialtjänsten.
En 59-årig man i Varberg lyckades under 2004–2009 bluffa till sig 7,8 miljoner i så kallad assistentersättning genom att anställa sina barn som personliga assistenter. Mannen låtsades vara så sjuk att han inte kunde röra sig. I själva verket var han fullt frisk.
En 33-årig man i Halmstad misstänks ha fuskat till sig 3 miljoner av Försäkringskassan under 2005–2009 genom att utge sig för att vara rullstolsbunden, trots att han visade sig kunna gå obehindrat. Pengarna utbetalades också här i form av assistentersättning.
En 64-årig kvinna i Göteborg har åtalats misstänkt för att ha lurat kommunen på 377 000 kronor i socialbidrag.
En man i Sölvesborg fick i åtta år över 1 miljon kronor i sjukpenning och förtidspension från Försäkringskassan – trots att han under den här tiden arbetade och fick lön från två arbetsgivare.
Den här listan kan göras lång. Mycket lång.