Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Borg tiger om hur det går med vallöftet

Finansminister Anders Borg får höga betyg av svenska folket.

Men utvärdera sig själv vill han inte.

Av budgeten framgår inte hur regeringen lyckats med sitt främsta vallöfte: att minska utanförskapet.

I går lämnade finansministern över det digra förslaget till statsbudget för nästa år till riksdagen, som bestämmer. Totalt 12 volymer på åtskilliga kilo.

På 61 ställen i budgeten nämns ordet utanförskapet. Att kampen mot utanförskapet och fler i arbete står högt upp på regeringens agenda står utom all tvivel.

Det är mycket bra.

Arbete befrämjar både hälsa och välstånd medan undersysselsättning eller arbetslöshet aldrig gjort någon lycklig.

Betydligt sämre är att regeringen inte själv utvärderar hur de lyckas med sin målsättning. Om det mot förmodan inte är insmuget på en plats som sökmotorer inte hittar, finns det i budgeten ingen som helst utvärdering av hur det går med kampen mot utanförskapet.

 Det framgår inte hur omfattande utanförskapet är.

 Det är höljt i dunkel om regeringen anser att utanförskapet ökat eller minskat.

 Det är oklart i vilken takt regeringen vill pressa tillbaka utanförskapet.

När det gäller utanförskapet vill Anders Borg kort och gott inte sätta betyg på sig själv. Eller på regeringens insatser som helhet. Väljarna ska helt enkelt hållas okunniga om hur det går för regeringen att infria sitt främsta vallöfte från 2006.

Tolv av totalt 15 miljarder kronor som regeringen satsar i årets budet går till olika former av åtgärder som i vid bemärkelse kan anses vara jobbskapande, åtminstone på sikt.

Nästan hälften av summan är öronmärkt för att sänka momsen på restaurangmat, så att den hamnar på samma nivå som hämtmat och livsmedel. Men om sänkningen verkligen leder till fler jobb, eller hamnar i krögarens ficka, är omdiskuterat.

Bättre kvalitet på utbildningen ger inte heller särskilt många jobb nu. Däremot kan det förhindra att nya människor hamnar i utanförskap.

3,5 miljarder kronor till väg och järnväg kan visserligen öka sysselsättningen marginellt. Men skillnaden kommer knappast att synas i arbetsmarknadsstatistiken, fler jobb än så handlar det inte om.

Till följd av den internationella skuldkrisen, och medborgarnas intresse för att spara i stället för att konsumera, räknar

Anders Borg med att arbetslösheten ökar nästa år, från  7,5 till 7,8 procent av arbetskraften. Det kan kallas ökat utanförskap.

Följ ämnen i artikeln