Rysslands hot – efter Natobeskedet
Gör som vi vill, annars...
Om det behövdes ytterligare bevis så kom de.
Den första ryska kommentaren till att den svenska ansökan till Nato närmar sig slutet var hot.
Just det. Hot.
Vägen från Sveriges ansökan till Nato 18 maj för två år sedan har varit lång och full av överraskningar.
Men den som undrar om det var värt besväret kan begrunda följande. Redan dagen efter den turkiske presidenten signerat sitt parlaments slutgiltiga godkännande så yttrades nya hot.
Det levererades i ett officiellt uttalande från det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova. Hon är inte vilken nisse som helst utan pressdirektör och den högst ansvariga för informationen från UD sedan 2015. En Putindam.
Hon hotade, på ett ganska osofistikerat sätt dessutom, Sverige.
Enligt Zakharova är Sverige i Nato ”ytterst negativt för stabiliteten” i norra Europa.
Hon sade också till Svt:
– Att man avstår från sin mångåriga militära alliansfrihet och går med i en öppet Rysslandsfientlig organisation stärker knappast svenskarnas känsla av trygghet.
Hur den svenska oförskämdheten att söka medlemskap i Nato ska bestraffas kommer att avgöras senare. När vi är fullvärdiga medlemmar.
Men ”politiska och militärtekniska” motåtgärder kommer att sättas in. Det är solklart. Enligt Zakharova.
Hennes klarspråk är på sätt och vis bra. Det visar var skåpet står.
Men det är också dåligt. För skåpet står tyvärr där vi befarade.
Ryssland anser inte att Sverige har fullt självbestämmande. Och när vi överskrider de gränser som de lagt fast ska vi inte bara hotas. Utan också straffas.
Det visste vi i och för sig redan. I två traktatsförslag som levererades till Washington och Bryssel 17 december 2021 stakades en nygammal säkerhetsordning ut. Länder i Rysslands närhet skulle inte ha full suveränitet.
Det bekräftades tre månader senare när Ryssland för andra gången stövlade in i Ukraina. Och bevisas nu åter av Maria Zakharovas uttalande.
Sannolikt är det så att vår ”känsla av trygghet” tvärtemot vad Zakharova tror kan stärkas av det blivande Natomedlemskapet.
När det stod klart att Finland tänkte söka medlemskap i Nato hängde Sverige på. Annars hade vi, tillsammans med Ryssland, varit de enda länderna runt Östersjön som inte var med i Nato. Inte kul.
Nu kommer vi inom kort vara med i föreningen där alla ställer upp för alla, musketörsparagrafen, vid ett angrepp enligt paragraf fem i Natofördraget.
Varje medlemsland bestämmer i och för sig på vilket sätt de avser att ställa upp. Men det regleras i hög grad av den gemensamma försvarsplanering som Nato har.
Sverige har utöver det blivande medlemskapet i Nato en lång rad bilaterala försvarsavtal med andra länder. Exempelvis Finland, USA och Storbritannien. Men de anses inte vara lika bindande som Natomedlemskapet.
Med andra ord. Vår ”känsla av trygghet” borde kanske vara större nu när vi slutligen tycks vara på väg in i Nato. Oavsett vad Maria Zakharova tycker. Eller hotar med.
När Turkiet deponerat sitt ja till Sverige i Washington, vilket kan vara fallet då du läser detta, återstår bara den 31:a signaturen – från Ungern.
Parlamentet där är inkallat från sin superlånga julledighet till en extra session 5 februari. Men det är inte säkert att det blir ett beslut då.
I höstas gjordes en liknande manöver. Oppositionen krävde en omröstning vid sidan av den ordinarie agendan. Men regeringspartiet och dess allierade dök inte upp och hela saken föll. 26 februari inleds vårterminen.
Ungern har tidigare lovat att ”inte vara sist”. Nu är de sist. Men om deras ja är förknippat med krav är det okänt exakt vad de vill ha.
Att Turkiets välsignelse primärt inte verkar ha haft ett dugg med Sverige att göra är däremot solklart.
Bläcket hade knappt torkat på president Erdogans slutliga underskrift förrän ledande företrädare för den amerikanska kongressen meddelade att landet, och dess granne Grekland, ska få köpa fler exemplar av stridsflygplanet F16. Liksom en uppfräschning av gamla plan.
President Erdogan har varit en hård förhandlare och inte bara Sveriges Natoansökan har legat i vågskålen. Utan också USA:s krav på ett närmande mellan de forna fienderna Grekland och Turkiet. Det kom, som jag skrivit tidigare, i början av december i form av ett vänskapsavtal.
Min gissning, read my lips, är att Sverige blir medlem i Nato omkring 1 mars.
TRE SPANINGAR
För tre veckor sedan varnade flera ministrar och ÖB för att Sverige kan dras in i ett krig, ett militärt sådant. Men hybridkriget pågår hela tiden och det varnade de inte för. Senast har det drabbat bl a riksdagen, en myndighet som sköter lönerna för 60 000 statsanställda och butikskedjor.
Inte bara Susanna Gideonsson, LO:s ordförande, lämnar organisationens ledning vid kongressen i maj. Samtidigt lämnar också resten av ledningskvartetten, 1:e och 2:e vice ordföranden liksom avtalssekreteraren. Det måste betraktas som uppseendeväckande. Gideonsson tillträdde 2020.
Finland kan fortfarande få sin förste homosexuelle president i Pekka Haavisto, De gröna. Han fick nära 26 procent av rösterna i presidentvalets första omgång. Alexander Stubb, Samlingspartiet (som M), fick 27,1 procent. De går vidare till andra omgången av valet som hålls 11 februari.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.