Låt oss hoppas att helvetet inte bryter lös
Allt mer talar för att El Niño återvänder i höst.
Det kan skicka upp temperaturerna mot rekordnivåer under nästa år.
Låt oss hoppas att det inte blir så.
De nya värmerekorden sätts alltid under El Niño-år. Det varmaste till exempel – 2016 – var resultatet av en kraftull El Nino-effekt. Det handlar om att passadvindarna över Stilla havet bromsar in, vilket gör att ytvattnet hinner värmas upp.
El Niño påverkar klimat och väder över hela världen.
I Amazonas innebar torkan att bränderna ökade med 36 procent 2015–16. I Sydostasien beskrevs bränderna som ”helvetiska”.
Anledningen till att vi inte slagit några temperaturrekord de senaste åren är alltså att det motsatta fenomenet La Niña har dominerat, med kallare ytvatten i ett stråk mot Sydamerikas västra kust.
Men de flesta prognoser pekar nu mot att La Niña försvagas under våren och att El Niño tar dess plats till hösten.
Det innebär i så fall att 2023 kan bli varmt, prognoserna siar om att det blir hetare än 2022. Men en intensiv El Niño slår igenom med full kraft 2024, i värsta fall med aldrig tidigare skådade värmeböljor som följd.
Kan gå över 1,5 snart
Låt oss hoppas att det inte blir så. Men om det ändå blir det, så är det 50 procents risk att vi kommer att nå 1,5 grader något av de fem kommande åren, om än tillfälligt.
Det är alltså Parisavtalets 1,5-gradersmål som är uppe på bordet. Risken att tillfälligt överskrida 1,5°C har ökat stadigt sedan 2015, då den var nära noll. För åren mellan 2017 och 2021 fanns det 10 procents risk men nu alltså – 50 procent.
Och om det ändå blir så att vi överskrider 1,5 grader, så får vi i stället sätta vårt hopp till att de forskare som menar att vi då passerar en tröskel har fel. Att de studier och rapporter som varnar för att vi då når en så kallad ”tipping point” inte har koll på läget.
De som exempelvis menar att när Grönlandsisen smälter med konsekvensen att kallt färskvatten rinner ut i Nordatlanten kring Golfströmmen, vilket bromsar ner värmecirkulationen i Nordatlanten, förskjuter monsunsystemen, torkar ut Amazonas regnskog och gör att mer varmt salt ytvatten blir kvar i södra hemisfären.
”Helvetet kommer att bryta lös i Nordatlanten”, som professor Jim Hansen, en nestor inom forskningen om klimatförändringarna, har uttryckt det.
Låt oss hoppas att han är ute och cyklar.
Även om vi bryter gränsen, så kommer temperaturen kanske lägga sig på en ny platå, eller sjunka tillbaka något när El Niño tynar bort, innan nästa återvänder.
Vi får verkligen hoppas att temperaturerna sjunker tillbaka och sen inte återigen kliver över 1,5-gradersstrecket (även om just det är osannolikt.)
Tekniken är inte uppfunnen
Men om det ändå blir så, låt oss hoppas att vi hittar på ett sätt som fungerar att suga upp mycket av den koldioxid som vi redan släppt ut.
Problemet är att den teknik som ska åstadkomma detta till stor del inte är uppfunnen än.
Vi måste också snabba oss på – till år 2050 kommer det att behövas 1 300 gånger mer infångning än planerat för att hålla temperaturökningen väl under två grader. Det är också väldigt dyrt, även om priset sjunker kommer det 2030 att kosta 75–100 dollar per ton att absorbera och ta tillvara på det vi fortsätter att pumpa ut i andra änden.
Vi får hoppas vi har råd med det.
Men kanske ska vi också hoppas på att det hopp vi förväntas känna kring klimatet ganska snart omsätts i handling som faktiskt ger resultat. Och att Friedrich Nietzsche var fel ute när han sa att hoppet i verkligheten är det värsta av allt ont, eftersom det förlänger människans plågor.
”Vi förutspår att 2024 sannolikt kommer att hamna utanför skalan som det varmaste året någonsin. Det är osannolikt att nuvarande La Niña kommer att fortsätta ett fjärde år. Även en liten ”pyts” av en El Niño borde räcka för ett globalt temperartur-rekord,” säger professor Jim Hansen i en intervju.
Låt oss hoppas att han har fel.
Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag
