Hon vill bli en ny Thatcher
Hård men rättvis. Ideologiskt renlärig. En arvtagerska till Margaret Thatcher.
Det är så Liz Truss, Storbritanniens nye premiärminister, vill bli uppfattad.
Frågan är hur hon klarar att upprätthålla den imagen när hon konfronteras med miljontals britter som inte kan betala sina elräkningar.
På många sätt är Liz Truss den avgående Boris Johnsons raka motsats.
Han är en populist som lyckades vinna en jordskredsseger i förra valet genom att tona ner konservativ ideologi och framställa sig som arbetarnas bäste vän.
Liz Truss har gått igenom en två månader lång valkampanj för att bli det konservativa partiets nya ledare, med att i princip bara upprepa två ståndpunkter. Hon vill sänka skatterna och ha så lite statlig inblandning som möjligt i samhället.
På så vis har hon låtit väldigt mycket som sin stora förebild, Storbritanniens första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher.
– Principerna hon trodde på var de rätta principerna, slog Truss fast i en av sommarens utfrågningar och möttes av kraftiga applåder.
Det kan ha varit ren taktik. Det är inte det brittiska folket som utsett Truss till ny premiärminister utan 160 000 medlemmar i det konservativa partiet.
Eftersom Truss, som under sin studietid i Oxford var liberaldemokrat, har rykte om sig att väldigt lätt byta ståndpunkt om det krävs så kan det hända att britterna får se en ny sida av henne nu när hon väl tillträtt.
Under de många utfrågningarna den senaste månaden har hon vägrat svara på frågor om hur hon tänker hjälpa den brittiska befolkningen att klara av de extremt höga el- och gasräkningarna som väntar i vinter ovanpå den redan höga inflationen.
Men precis på upploppet lovade hon att presentera en plan efter bara en vecka i 10 Downing Street. Ska hon ha en chans att vinna nästa val om två år kan hon knappast fortsätta låta stenhård och föraktfull mot "att ge en massa allmosor" till medborgarna.
Labour vinner
Om det vore val i dag skulle oppositionspartiet labour vinna väldigt klart, enligt opinionsmätningarna. Så Truss lär bli tvungen att rivstarta.
Det är inte bara de hårda tiderna som gör att vi inte kan förvänta oss en lika underhållande premiärminister som under Boris tid vid makten. Liz Truss har överlevt drygt ett decennium i olika konservativa regeringar genom att vara lojal, hårt arbetande och plikttrogen.
Medan Rishi Sunak, hennes främste rival om premiärministerposten, anklagats för att ha huggit Boris Johnson i ryggen genom att dra tillbaka sitt stöd, har Truss fortsatt som utrikesminister i Johnsons övergångsregering. Något som gynnat henne i ledarstriden.
Många av de konservativa väljarna hade helst sett att Boris Johnsons fått fortsätta. För dem är Sunak en förrädare.
Med Truss i 10 Downing Street lär det bli lite mer ordning och reda i brittisk politik och mindre skjutande från höften. Förhoppningsvis också mindre vårdlöst uppträdande och färre skandaler.
Men även Liz Truss är som sin företrädare skicklig att glida på sanningen även om hon inte regelmässigt använder lögnen som vapen.
Den 47-åriga före detta Oxfordstudenten vill gärna framställa sin uppväxt i Leeds som enkel och tuff, skolan där hon gick som en problemskola. Bilden hon vill ge är att hon arbetat sig upp från enkla förhållanden till den hon är i dag.
Väjer inte för bråk
En bild som motsägs av jämnåriga som gick på samma skola.
Hennes pappa var matematikprofessor och hennes mamma arbetade som sjuksköterska så man får förmoda att hon inte behövde gå hungrig från matbordet.
Truss kommer att fullfölja Johnsons utrikespolitik och satsa hårt på en nära relation med USA. Hon är minst lika stark i sitt stöd till Ukraina och i sin kritik av Putin som Johnsons varit.
Hon kommer inte heller att väja för bråk med EU när det gäller hur gränsen till Nordirland ska regleras. Hon stöttar den lag som Johnson lagt fram där Storbritannien ensidigt tar bort många av gränskontrollerna som i dag sker mellan Storbritannien och Nordirland. Vilket gör att man hamnar på kollisionskurs med EU.
Inför folkomröstningen 2016 var Truss motståndare till brexit. Sedan dess har hon svängt och är för.
Kanske får vi se samma kappvändande när det gäller motviljan till statliga insatser för att lösa de många kriser landet står inför.