I husen under de vita flygplansmagarna sitter folk och skäms
Jag försöker att inte tänka så mycket på vad andra gör med sina hemliga kroppsdelar, men. En del vaxar håret därpå, bleker analen, piercar klitoris och använder intimdeodorant.
Många av de här tjejerna följer jag säkert på Instagram utan att veta om det eftersom de inte har publicerat bilder på sina kön. Än. Och direkt efter ett inlägg om vilket läppglans Justin Biebers fru använder och hur långt utanför läppkonturen man ska svepa det så dyker en amerikansk kvinna som är expert på kvinnors bäckenbotten upp.
Ingen behöver knipa mer än den som har fött fem barn vaginalt och jag blir sju procent bättre på att komma ihåg det när jag tänker på att bäckenbotten heter pelvic floor på engelska. Kvinnan som vet hur man tuktar en argbiggas allra heligaste säger att man aldrig ska använda tvål när man tvättar underlivet och det har jag vetat hela mitt liv, hela mitt underliv.
Och sen säger hon: Vaginan är en självrengörande ugn.
Inte ens självrengörande ugnar fungerar som en självrengörande ugn på samma sätt som självavfrostande frysar aldrig självavfrostar sig eftersom det ser ut som ett gosedjur varje gång jag öppnar dörren.
Våra självrengörande ugnar behöver bara ljummet vatten, bomullstrosor och mycket frihet. Men skillnaden mellan de som använder sin vulva som en projektionsyta och de som lämnar den ifred är för stor. Det är diskrepansen i ph-balansen.
Sen har vi de som gör långa weekendresor som om himlen är uppspänd för dem att göra vita streck mot. Skarpa Zorromärken mot den blå världsduken från de som inte kunde bry sig mindre.
Och i husen under de vita flygplansmagarna sitter folk och skäms när de köper en topp från H&M. Vem sydde den, hur mår de i fabriken egentligen, hur många liter vatten gick det åt, kommer jag bära den här toppen om fem år? Jag är en dålig person som köper plagg, tänker de, samtidigt som livsnjutarna landar på Kastrup.
Skillnaden mellan de som drivs av resfeber och de som utplånar sina innersta önskningar är för stor. Ett djupt dike mellan de som inte oroar sig så mycket och de som tror att de ensamma är ansvariga för civilisationens nöd.
Du måste inte bekänna dig till endera sida men du kan väl vara med mig i känslan av att skillnaderna är besvärliga och svåra att förstå. Är förklaringen bara skilda världar och klass? Kanske.
Jag lägger mig raklång i soffan och knäpper händerna över magen, tänker på min självrengörande ugn och drömmer om lagom olikheter.