Så vill kongressen sätta tvångströja på Trump
President Donald Trump var på vippen att provocera fram ett storkrig.
Men han kan inte riktigt förklara varför.
Nu börjar till och med en del av hans egna i kongressen att ifrågasätta presidenten och vill sätta tvångströja på hans möjligheter att vidta stridsåtgärder mot Iran.
När Trump gav ordern om att avrätta den iranske generalen Qassem Soleimani informerade han inte kongressen i förväg. I efterhand har han låtit utrikesminister Mike Pompeo, försvarsminister Mark Esper och CIA-chefen Gina Haspel informera kongressledamöter och senatorer om skälen bakom beslutet.
Men många av politikerna anser inte att några verkliga eller godtagbara skäl till elimineringen lagts fram. För ovanlighetens skull är det åtminstone två republikanska senatorer som verkar vara beredda att rösta mot Trump.
Mike Lee från Utah och Rand Paul från Kentucky kallar de briefingar de fått ”förolämpande”. Många av demokraterna går längre än så. De kallar förklaringarna för ”skolpojksaktiga” och ”inte övertygande”.
Uppenbarligen har Trumps närmaste män inte ens inför lyckta dörrar kunnat eller velat lägga fram några bevis för att den iranske generalen utgjorde ett omedelbart hot mot USA.
Direkt efter drönarattacken mot Soleimani hävdade Trump att generalen var i färd med att planera attacker mot amerikanska mål utan att presentera några bevis eller ge några detaljer.
Eftersom den utomrättsliga avrättningen var en extrem åtgärd som hotade att starta ett storkrig mot Iran krävde kongressen att få vet vad som låg bakom ett så riskabelt beslut.
Överdrifter och lögner
Men många är alltså inte nöjda med vad de fått höra. Något som tyder på att Trumpadministrationens påstående om att generalen planerade attacker mot USA är överdrivna eller direkta lögner.
Läckor i amerikanska medier hävdar att Trump först avböjde att mörda Soleimani men att han ändrade sig efter att ha sett bilder på hur proiranska miliser stormade den amerikanska ambassaden i Bagdad. Han blev helt enkelt förbannad och som världens mäktigaste man kunde han kanalisera sin ilska i avrättningen.
I USA pågår en ständig dragkamp mellan kongressen och presidenten om hur mycket makt den senare ska ha. När det gäller att starta krig måste presidenten först få auktorisation från kongressen. Så skedde exempelvis när George W Bush ville starta krig mot Irak 2003.
I fallet med generalen agerade Trump utan att ens informera kongressen. Resultatet av avrättningen blev att USA och Iran stod på randen till ett storkrig utan att kongressen varit inblandad.
Nu vill demokraterna i representanthuset stifta en särskild lag som förbjuder presidenten att inleda några krigshandlingar mot Iran utan att kongressen först gett sitt godkännande. Detta för att undvika risken att presidenten, av misstag eller för att runda motsträviga politiker, genomför stridshandlingar som kan leda till krig.
Agerat vårdslöst
Ett sådant beslut kan fattas i representanthuset redan i kväll svensk tid. Där har demokraterna en klar egen majoritet.
Normalt hade det varit nästan omöjligt att få igenom samma lag i senaten där republikanerna har majoritet. Men om några republikaner nu är beredda att rösta mot presidenten ökar möjligheten att kongressen kan sätta en tvångströja på presidenten.
Kritikerna anser att Trump agerat oerhört vårdlöst när det gäller Iran och utan en klar strategi. Misstanken finns att han beordrade avrättningen för att verka tuff och handlingskraftig och öka sina chanser att vinna valet i november.
Normalt brukar det vara ledare för diktaturer som Iran som står för krigshetsande retorik och vårdslösa aktioner. Numera har världen fått vänja sig vid att även USA:s president kan iklä sig den rollen.