Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sibylla

Mindre inflytande i EU? Ja, tack

Med bedövande majoritet sa riksdagen i går ja till minskat svenskt inflytande i EU.

Men omröstningen kan visa sig bli helt onödig.

Irland har redan röstat nej till precis samma förslag. Därmed borde det vara avfört från dagordningen.

I franska Nice för ett år sedan tvingades EU:s ledare, bland dem Göran Persson, att under tumultartade former förhandla fram ett nytt fördrag för unionen. Utan förändringar är det praktiskt omöjligt att ta emot de tolv länder som förhandlar om att bli medlemmar. Med siffrorna 249 mot 51 sa riksdagen i går ja till förändringarna.

För stora möten

Vad innebär de?

I grunden handlar det om storlek. Hittills har unionen växt i takt med antalet medlemsländer. Mötena hotade att bli överskådliga. Nu begränsas den automatiska tillväxten. Exempelvis sätts en yttersta gräns för antalet ledamöter i EU-parlamentet.

Vad betyder det för Sverige?

På papperet begränsas Sveriges inflytande. En svensk i kommissionen är inte längre en självklarhet. Antalet svenska ledamöter i parlamentet minskar trots att parlamentet växer. I ministerrådet minskar antal enhälliga beslut, det svenska vetovapnet blir mindre skarpslipat.

Hur kunde Göran Persson gå med på det?

När EU får fler medlemmar är det inte konstigt att Sveriges minskar på papperet. Det är snarast naturligt. I praktiken behöver det dock inte betyda så mycket. Tyngden i argumenten och förmågan att skapa allianser spelar större roll för inflytande i EU än regler.

Vad är det för tjafs med kvalificerad majoritet?

När ministrarna träffas kan de ta beslut på tre sätt. Enhälligt, med kvalificerad eller enkel majoritet. Beslut som tas med kvalificerad majoritet blir fler enligt det nya fördraget. I praktiken innebär det att Sverige får färre möjligheter att stoppa ett förslag. I gengäld skärps reglerna som kringgärdar den kvalificerade majoriteten.

Men irländarna röstade ju nej till Nicefördraget?

Ja, därför riskerar riksdagens ja att inte bli mer än en tom gest.

När Irland i juni folkomröstade om det nya fördraget sa 54 procent nej. Alla länder måste godkänna fördragsändringarna för att de ska träda i kraft.

Regeringens hopp står nu till att irländarna ändrar sig. Om, och i så fall när, det kan ske är oklart. Innan dess är det svårt, på gränsen till omöjligt, att plocka in nya medlemmar i EU.

Det behöver alltså inte bli så här?

Att helt riva upp ett förhandlingsresultat som det tog över tre år och många vakna nätter att uppnå ligger mycket långt fram. Däremot kan EU tvingas till förändringar. I så fall måste riksdagen rösta igen.

Så mycket får Sverige att säga till om

Följ ämnen i artikeln