Helt öppet vem som efterträder Merkel
BERLIN. Det tyska valet blev en långt större rysare än väntat.
Konservative Armin Laschet lyckades nästan hämta in hela socialdemokraten Olaf Scholz försprång.
Trots Scholz seger är det I nuläget helt öppet vem av dem som blir Tysklands förbundskansler efter Angela Merkel.
På SPD:s valvaka här i Berlin jublade anhängarna först när SPD:s siffra kom upp, 25 procent. Det var precis vad opinionsmätningarna visade.
Men stämningen sjönk märkbart när resultatet för konservativa CDU/CSU presenterades. Även de får 25 procent i vallokalsunderökningen. Det är flera procentenheter mer än vad opinionsmätningarna visade före valet.
Visserligen är det kristdemokraternas sämsta resultat någonsin men det innebär ändå att Laschet fortfarande har en chans att bli förbundskansler.
En försvårande omständighet är att vallokalsundersökningen i årets val inte är fullt så pålitlig som den brukar vara. Nästan hälften av tyskarna har poströstat och därför inte kunnat svara på frågan utanför vallokalen om vem de röstat på. Underlaget är därmed inte lika bra som det brukar.
Till det ska läggas att hela 40 procent av väljarna några dagar före valet sa att de ännu inte helt bestämt sig för hur de skulle rösta.
Stämmer vallokalsundersökningen hyfsat bra innebär det att många av de tveksamma till slut bestämde sig för att rösta på CDU/CSU trots att Armin Laschets popularitetssiffror är mycket lägre än de för Olaf Scholz.
Trots att det är så jämnt råder det ingen tvekan om att det är vänsterblocket som har haft valvinden i ryggen. Både SPD och De Gröna går kraftigt framåt medan CDU/CSU på ett sätt gör ett katastrofval och tappar kraftigt jämfört med 2017.
Men den som trodde att kristdemokraterna därför skulle släppa fram SPD för att bilda en regering misstog sig.
Det hade inte ens gått en timme efter att vallokalsundersökningen offentliggjorts förrän Armin Laschet uppträdde på CDU valvaka tillsammans med Angela Merkel och hävdade att resultatet innebär att han bör få uppdraget att bilda nästa regering.
– Väljarna har gett oss uppdraget att se till att det inte blir en vänsterregering, slog Laschet fast. Vi kommer därför att försöka bilda en regering som överbryggar motsättningarna och håller ihop Tyskland.
Olaf Scholz var inte sen med att svara. Han uppträdde strax efter på sin valvaka.
– Väljarna har sagt att de vill se en förändring och att de vill att näste förbundskansler heter Olaf Scholz.
Båda gör med andra ord anspråk på jobbet. Men i och med att SPD blev största parti är det troliogt att Scholz får försöka först.
Det som i slutänden avgör vem av de två herrarna som blir förbundskansler är vem som lyckas bilda en koalitionsregering.
Största parti brukar få försöka först. Eftersom det är dött lopp vet vi inte vem av de två som får frågan först.
Den här gången räcker det inte att hitta en koalitionspartner. Den som ska kunna bilda en regering behövs två partners.
Ser man ut över det politiska landskapet ser det ut som Armin Laschet har en något lättare väg.
De Gröna kan tänka sig att regera ihop med både kristdemokraterna och socialdemokraterna men om de får välja så ligger SPD närmare.
Liberala FDP som ser ut att få 11 procent av rösterna ligger ideologiskt betydligt närmare CDU än SPD. Åtminstone på pappret får Scholz det svårare att övertala FDP-ledaren Christian Lindner att ge honom grönt ljust.
Samtidigt ska man minnas att Lindner efter det senaste valet nobbade Angela Merkels CDU eftersom han inte tyckte att hon gjorde tillräckligt stora eftergifter gentemot hans parti. Hellre än att gå med i regeringen stannade FDP i opposition.
Rent matematiskt finns också möjligheten att CDU och SPD fortsätter att regera vidare i en så kallad stor koalition eller ihop med de Gröna för att få ett riktigt starkt underlag.
Det är dock en lösning som båda de stora partierna helst vill undvika. De har regerat ihop under 12 av de senaste 16 åren och många tyskar vill se en förändring.
Under tiden som rösträkningen fortsätter hämtar anhängarna på valvakan öl och mat och förbereder sig på en lång natt.
Det enda som är säkert är att rysaren är långt ifrån över. Det kan ta veckor eller månader innan vi vet vem som blir kansler.