I skolmatsalen är 50-talet fortfarande levande
Det visades interiörer från en skolmatsal i nyheterna häromdagen. Allt var sig likt. Köerna, burkmajsen i sin plastbytta, köttfärssåsen som börjat sin kulinariska bana på ett stekbord, där den vänts med något som ser ut som, och möjligen är, en sopskyffel i plåt.
Själva matsalen var sig lik också. Ljusa, enkla avtorkbara möbler. Vitmålad glasfiberväv på väggarna. Murrig textilkonst, som en kommunal tjänsteman köpt in för att uppfylla kulturnämndens handlingsplan. Dagsljus av det där samhälleligt officiella slaget, som märkligt nog bara förekommer i skolor, sjukhus och förvaltningsbyggnader.
Allt var sig likt, det kunde ha varit bilder från 30 år sedan när jag själv åt skollunch, men skenet bedrog. För inslaget handlade om närodlat och obesprutat, kravmärkt och ekologiskt. Hälften av de där orden fanns inte för 30 år sedan.
Men så tänkte jag på en annan skolmatsal jag var inne i nyligen. Den byggdes för 60 år sedan och där var känslan av vänligt men bestämt omhändertagande överväldigande. Dubbeldörrarna stod uppslagna som en välkomnande, reformistisk famn och varje lampa, varje elkontakt, varje fönsterbräde, andades trygg framtidstro och rationell optimism.
Så allt är sig likt ändå. Det är bara det att till omsorgen om fattiga elever och folkhälsan, har lagts omsorgen om miljön och våra samveten. Skollunchen är fortfarande en outtröttlig representant för tron på politikens möjligheter.
Ändå. Skolmatsalar får mitt sinne att sjunka som en blydank i Marianergraven.
Köandet, de rårivna morötterna, stationerna för att hämta sallad och ”måltidsdryck”. I en annan miljö, som påminde om att begreppet ”människa” är vidare än vårt näringsbehov och vår andel av koldioxidutsläppen, skulle jag kunna stå ut med alltihop. Men i skolmatsalen är det som om människan skapades för 60 år sedan. Allt dessförinnan är oväsentlig bråte. Allt det som gjort måltider meningsfulla i årtusenden, vid sidan av själva maten, är nedskuret till ett minimum.
Detta är en plats för utdelning av opartisk och näringsrik omsorg under rationella och hållbara former. Så att eleverna kan fullfölja sin utbildning, varefter de kan bli produktiva samhällsmedborgare som bidrar till vård, skola, omsorg och nästa generation skolluncher.
Det var Kant som varnade för att betrakta människor som medel, i stället för som mål i sig. All välvilja till trots: här någonstans ligger skolmatsalens, och hela välfärdsstatens, problem.
Dagens fakta
I Kaliningrad brukade nygifta lägga blommor vid Lenins monument. Numera har det blivit vanligt att de i stället lägger blommor vid filosofen Immanuel Kants grav.
Dagens byggnad
Sköndalsskolan ritades av Cyrillus Johansson och invigdes 1953. Den är byggd i tegel och på en vägg mot innergården finns Allan Wallbergs relief "Noaks ark". Riksantikvarieämbetet menar att skolan har ett högt arkitektoniskt värde.