Vardagsfirandet är det allra bästa
Jag älskar att fira livets stora små ögonblick. Jul, nyår och midsommar är trevligt och ger ledigt från jobbet men stressar och påminner människor om deras ensamhet. Du är aldrig så ensam som när det blir nytt år och alla har fester att gå på och älskade att kyssa. Och inte blir det bättre när man har kille heller, det är ju bara slentrian och vem ska vi fira med och var ska vi vara och vad ska vi äta som är lyxigare än allt annat vi ätit det här året?
Ett enda scenario gör nyår till en händelse att se fram emot; om man är singel och ska gå på en fest där det finns en kille som man är kär i och som man vet är kär tillbaka. Annars kan det vara allvarligt talat. Nytt år blir det ju ändå.
Nej, tacka vet jag vardagsfirande när man inte är beredd.
Jag minns så väl när jag var fjorton och fått veta att jag fått sommarjobb på McDonalds. Mamma tyckte att det var HELT FANTASTISKT (mamma uppfann arbetslinjen) och köpte grillad kyckling och äkta coca cola.
Det var en fredag och vi firade att jag hade fått ett sommarjobb som många småglin sökte men få fick.
Jag hade inte ens sökt, jag hade svabbat golv och torkat kiss i bollhavet under praoveckorna och så blev jag inkallad till chefen som tyckte att jag hade skött mig så bra och ville jag möjligen jobba hos dem under sommaren?
Jag tror inte att jag var gladare när jag fick jobb på Aftonbladet. Samma känsla, samma firarlusta. Men i stället för äkta coca cola köpte jag en halv flaska champagne när jag gick från gästkrönikör till ett fast inslag. Moët & Chandon för 189 kronor.
Jag höll flaskan bakom ryggen när Joachim kom hem från jobbet. ”GISSA VAD VI FIRAR!” ropade jag innan han hunnit sätta ner nylonportföljen på hallgolvet och en blind kunde se att han tänkte ”gode gud säg att hon inte är med barn”. Sedan blev Joachim jätteglad för min skull (och ännu mer glad över att jag inte var med barn) och vi skålade och pratade i stället för att titta på TV. Så ska en onsdag firas.
I måndags drack jag ett glas dyrt vitt vin för att fira att Joachim är i Spanien, för att jag är ensam, för att jag sköter tre barn och jobb alldeles själv, för att jag vågar sova ensam utan Joachims varma lår att kila in mina iskalla fötter emellan. Jag hällde upp ett halvt glas lagom kall Gewurztraminer från Fräääns och njöt av att klockan var 21.30 och alla utom jag låg med stjärtarna i vädret och drömde söta barnadrömmar.
Fira det stora i det lilla, var glad åt höjdpunkterna som du inte hittar i almanackan.