Valdeltagandet i EU-valet ser ut att bli rekordhögt

Lena Mellin: Glädjesiffror från Aftonbladet/Inzio

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2019-05-27 | Publicerad 2019-05-15

Valdeltagandet ser ut att bli rekordhögt i EU-valet. 55 procent tror att de kommer att rösta i valet om tolv dagar enligt Aftonbladet/Inizio.

Det är i så fall nytt svenskt rekord.

Mer än varannan svensk. 55 procent, planerar att rösta i valet till EU-parlamentet om elva dagar. Det visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio.

Det skulle i så fall vara en ny svensk toppsiffra. I förra valet deltog drygt 51 procent av väljarna. Det var rekord – då.

Den svenska röstningsviljan har varierat betänkligt under våra 24 år som EU-medlemmar. I det första valet 1995 använde knappt 42 procent av väljarna sin rösträtt. Sedan sjönk det kontinuerligt till och med valet 2004 då inte ens 38 procent av väljarna använde sig av sin rösträtt.

Men i valet fem år senare vände det. Valdeltagandet ökade plötsligt med 7,5 procentenheter till 45,3 procent av valmanskåren. Mönstret upprepades 2014 senare då valdeltagandet till knappt procent.

FmedkeDet placerade Sverige i EU-toppen. Det genomsnittliga valdeltagandet i förra valet var 42,6 procent av väljarna i EU:s 28 medlemsländer.

Men nu går alltså Sverige mot ett nytt rekord i valdeltagandet. Det är bra av flera skäl. Jag ska dra några av de viktigaste här.

Ett av de viktigaste skälen till att ett högt valdeltagande är bra är att valet i så fall inte så lått kan viftas bort av de styrande. Om många röstar får valet större tyngd och kan inte negligeras av, i det här fallet, medlemsländerna i ministerrådet. Inom ett land skulle det vara regeringen som inte skulle kunna strunta i riksdagen.

Det är alltså, för att utrycka sig lite högtidligt, viktigt för demokratin med ett högt deltagande. Det minskar risken för att de styrande får för sig att de kan bestämma utan att bry sig om vad folket tycker.
 

Det förklarar varför det är viktigt att många röstar ur ett samhälleligt perspektiv. Men det är viktigt även för dig personligen – om du inte är oerhört generös.

Den som inte röstar ger nämligen bort makt åt andra. Ponera att du tycker att Centern är bästa parti och gärna skulle rösta på dem. Men av en eller annan anledning så utnyttjar du inte din rösträtt.

Men det gör kanske din granne som lägger sin röst på Sverigedemokraterna. Hans, eller hennes röst, väger plötsligt dubbelt så tungt. Och skälet är att du inte röstar.
 

Det finns alltså både privata och samhälleliga skäl att rösta. Det har allt fler svenska väljare förstått och därför är det svenska valdeltagandet på väg mot nya rekordnivåer.

Inom EU är det röstplikt i bland annat Belgien, Italien, Luxemburg och Grekland. Där är det straffbart att inte rösta.

Vid den här tiden före förra EU-valet hade ungefär 228 000 förtidsröstat. Årets siffra är hittills 265 000. Också det pekar alltså på ett högre intresse för EU-valet än för fem år sedan.

Aftonbladet/Inizio om EU-valet

55 procent tror att de kommer att rösta i EU-valet. 45 procent tror inte det.
1 434 personer över 18 år tillfrågades via webben mellan 24 och 29 april 2019.

Valdeltagandet i EU-valet 2014

Valdeltagandet i elva EU-länder i förra parlamentsvalet.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.