Förbuden har gått för långt
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-10-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
De anställda i Kronobergs landsting får inte snusa på jobbet.
Det luktar.
Vilket blir nästa förbud? Skitiga naglar, vitlöksdoft eller övervikt?
Det har gått för långt. Det är den enda slutsats man kan dra av beslutet i Kronobergs landstingsfullmäktige.
Landstinget har länge arbetat för att bli helt tobaksfritt. Tidigare i veckan tog man ännu ett steg mot målet.
Från nyår får de anställda inte längre snusa på betald arbetstid. Motivet är att ingen, varken patienter eller anställda, ska behöva bli utsatt för lukten av snus.
Luktfritt - under läppen
Men snus luktar inte. I alla fall inte när det befinner sig under överläppen på snusaren. Det ser möjligtvis äckligt ut.
Om lukt, bristande attraktivitet och misstänkta medicinska konsekvenser ska bli vägledande ligger fältet vidöppet. De fortsatta inskränkningarna av vad den anställde får göra på jobbet blir många.
Motion blir ett måste
Man får inte äta vitlök. I alla fall inte i sådana mängder att man går omkring och luktar på arbetsplatsen.
Man får inte ha skitiga naglar. Det ser också äckligt ut och innebär definitivt en medicinsk risk.
Fet får man inte heller vara. Det är farligt för hälsan och kan vara oattraktivt.
Motion blir givetvis ett måste. Om man inte promenerar 30 minuter om dagen eller deltar i gympapass på jobbet kan löneavdrag bli alternativet.
Stökiga skrivbord är ett gränsfall. Ingen annan påverkas av det. Men effektiviteten, och därmed produktiviteten, blir lidande. Kan arbetsgivaren acceptera det?
Det finns ett skäl till varför man inte får supa på jobbet. Man utför ett sämre arbete. Det finns ett skäl till att man inte får röka överallt. Nämligen att passiv rökning är farligt och cigarettrök luktar pyton.
Obehaglig jakt
Men det kan inte finnas skäl till att begränsa människor från att göra saker som inte drabbar andra än dem själva. Inte ens på jobbet.
Vissa har flottigt hår, andra inte. En del går omkring med en mp3-spelare i öronen så ofta det går. Andra är översittare och allmänt odrägliga.
Jakten på den perfekta människan, den som gör allt precis rätt, är obehaglig. I förlängningen tonar ett samhälle fram där det bara finns en norm för hur man ska uppträda, se ut - och tänka. Och så vill vi väl inte ha det?