Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Därför kommer brexitkaoset tillbaka

I sitt segertal lovade Boris Johnson att lyssna även till de väljare som föredragit att stanna kvar i EU.

Ett löfte som uppenbarligen inte var särskilt allvarligt menat.

Nu tänker Johnson göra det olagligt att förlänga förhandlingsperioden med EU. Något som på nytt ökar risken för en brittisk krasch ut ur EU.

Premiärministern har bråttom. Han vill visa att han verkligen tänker genomföra brexit så fort det bara går.

På fredag är det tänkt att det brittiska parlamentet ska rösta igenom den lag som gör att Storbritannien formellt lämnar EU om en dryg månad, den 31 januari.

Därefter vidtar en övergångsperiod under vilken Storbritannien i praktiken är kvar i EU och alla gamla regler gäller. Under den ska britterna och EU förhandla om ett nytt handelsavtal som reglerar relationen mellan de två i framtiden.

Den övergångsperioden går ut den 31 december nästa år. Men parterna kan enas om att förlänga den med ett eller två år om det inte hunnit komma överens.

Experterna varnar

Men Johnson tänker göra en ändring i det lagförslag parlamentet ska rösta om på fredag som gör det olagligt att förlänga övergångsperioden.

Innebörden av det är att om parterna inte lyckats enas om ett nytt handelsavtal före utgången av 2020 så kommer britterna att krascha ut ur EU och handeln kommer att regleras enligt världshandelsorganisationen WTO:s regler. Det innebär tullar på nästan alla varor och kaos vid gränserna.

Boris Johnson talar på första regeringssammanträdet efter valet.

De flesta experter varnar för att det är så gott som omöjligt att förhandla fram ett handelsavtal på den korta tid som står till buds. Normalt tar det flera år. Nu har man elva månader på sig. Något som ökar risken för att det blir en ”no deal”-brexit.

Boris Johnson har precis vunnit en jordskredsseger. Han har uppmanat till en läkningsprocess för att hela klyftorna i samhället som bråket om brexit skapat. Så varför gör premiärministern så här?

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar:

Förhandlingstaktik. Johnson vill visa för EU att britterna inte kommer att vika ner sig. Får man inte ett tillräckligt bra handelsavtal så är man beredd att genomföra en stenhård brexit.

Det ska göra EU mer givmilda.

Johnson fruktar att EU annars kommer att försöka tvinga Storbritannien att vara kvar i ett så nära samarbete med EU som möjligt. Något många av de hårdföra brexitörerna i hans eget parti inte kan acceptera. Att lagstifta mot en förlängning är också ett sätt att göra den falangen nöjd.

Inrikespolitisk signalpolitik. Johnson vill visa att han tänker hålla sitt vallöfte under valrörelsen att inte förlänga övergångsperioden. Löftet övertygade Brexitpartiets ledare Nigel Farage att inte ställa upp med några kandidater i de valkretsar som de konservativa normalt skulle vinna. Därmed hjälpte han Johnson att vinna valet.

Under valrörelsen retade många Johnson för hans uttalande att han ”hellre skulle dö i ett dike” än att skjuta fram EU-utträdet, vilket han sedan ändå gjorde. Boris hoppas få ett slut på tråkningarna med en lag som gör det omöjligt att förlänga.

Den politiska oppositionen anklagade omedelbart Johnson för att uppträda ansvarslöst. Labours och Liberaldemokraternas krav har hela tiden varit att regeringen ska utesluta möjligheten av en krasch ut ur EU.

Undergräver hela idén med EU

Detta är en föraning om att brexitkaoset på nytt kommer att återvända när förhandlingarna med EU kommer igång. Britterna kommer att slåss för att få så förmånliga villkor som möjligt utan att vara bundna av en rad EU-regler och restriktioner.

EU å sin sida kan inte släppa igenom ett avtal som gör att britterna får nästan samma förmåner som ett medlemskap innebär utan att vare sig behöva betala medlemsavgift eller vara bundna av de fria rörligheten eller andra av EU:s grundpelare. Då undergrävs hela idén med EU.

Det är samma fundamentala motsättning som gjorde förhandlingarna om skilsmässan så svåra och uppslitande.