Nästa statsminister är en vit medelålders man
Vi vet inte vilka som vinner.
Vi vet inte om det blir någon skillnad.
Vi vet inte om det blir en smutsig valrörelse.
På valårets femte dag vet vi - nästan ingenting.
Om 140 dagar är det val till EU-parlamentet och om 252 dagar väljer vi ny riksdag och nya fullmäktiga till kommun, landsting och regioner.
Så pass nära skulle man kunna tro att huvuddragen av det som närmar sig skulle ha klarnat. Men sanningen är att vi nästan inte vet någonting.
Vi vet att efter valet heter statsministern antingen Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven. Men i övrigt famlar vi fortfarande i mörker.
Vi vet inte vilken sida som vinner. Alliansen ligger visserligen rejält efter de tre rödgröna partierna i opinionen men om vi inte kände till det förr så lärde vi oss det i förra valet. Nio månader före valdagen är det ingen idé att tro att man har utgången klar för sig.
Då ledde de rödgröna i stort och hade gjort så praktiskt taget hela mandatperioden. Men i maj vände det, och Alliansen vann valet med ett försprång på 5,7 procentenheter.
Vi vet inte om det blir en smutsig valrörelse. Många slår före val fast att ”det här kommer att bli smutsigt”. Men det blir sällan det. Svenska politiker är inte tillräckligt elaka för att ta till skumraskknep.
De som skulle kunna göra skillnad den här gången är Sverigedemokraterna. De kan konsten att få sina nätanhängare på fötter. Och trollen är snabba, tro mig.
Vi vet heller inte om det blir någon skillnad efter valet. Om det vet vi faktiskt absolut ingenting.
Skälen är följande. Alliansens arbetsgrupper har inte presenterat vad de kommit fram till, alltså skönjer vi inte ens konturerna av ett valmanifest från de fyra borgerliga partierna. Vi vet bara att reformutrymmet är väldigt litet de kommande åren, oavsett vilken regering som leder landet efter valdagen.
Men vi har heller ingen aning om vad en regering ledd av Stefan Löfven kommer att göra. Det kommer vi sannolikt inte ens veta på valdagen om inte Socialdemokraterna av okänd anledning växer explosionsartat och bildar regering på egen hand. Det förefaller, i alla fall just nu, osannolikt.
Löfven håller dörren öppen för ett regeringssamarbete med i första hand Miljöpartiet. I andra hand även med Vänsterpartiet. Men vilken politik kommer en sådan regering komma överens om efter valet? Ingen vet. Inte ens Stefan Löfven.
Vi går som tur är in i supervalåret 2014 utan att veta särskilt mycket. Utom att statsministern i höst är en vit medelålders man som heter Fredrik eller Stefan.
5 saker att hålla koll på i veckan
En sann kommunistfest. Skådespelaren Sven Wollter fyller 80 år på lördag men firas i dag av Kommunistiska partiet, före detta KPLM(r). Han hämtas på partiets kongress och körs till Musikens hus i spårvagnen som bär hans namn. Därefter blir det musikgala med ett ännu så länge hemligt artistuppbåd.
Näst sista kongressen. När Vänsterpartiets kongress inleds på fredag är det den näst sista partikongressen före valet i höst. De gröna har en kortkongress i vår. Ulla Andersson kommer inte att omväljas som V:s vice ordförande under kongressen, men väl senare av partistyrelse och VU. Tror jag i alla fall.
Lundsberg igen. Det är ingen djärv gissning att händelsen som ledde fram till onsdagens rättegång i Värmlands tingsrätt gjorde att riksinternaten avskaffas. Nio elever och en anställd på Lundsbergs internat åtalas för bland annat olaga hot efter strykjärnsmisshandel i samband med en nollning.
Lööf kommer inte. Den årliga konferensen Folk och försvar i Sälen lockar alltid de inbitna försvarstuggarna. Men i år kommer även alla partiledare - utom Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD). Första dagen chocköppnar arrangörerna med både statsminister Reinfeldt och finske presidenten Niinistö.
Tretton år senare. I New York på onsdag inleds rättegången mot al-Qaidaledaren Usama bin Ladins svärson Sulaiman Abu Ghaith. Han är misstänkt för brott kopplade till 11 september-attackerna. 48-åringen var al-Qaidas talesperson och försvarade terrorattacken på en video.