Därför blev det kaos på regeringskansliet
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2006-02-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
De saknar fantasi. De är gammalmodiga. Och det brister i inlevelseförmågan.
Därför blev det kaos i regeringskansliet efter flodvågskatastrofen.
Det är inte alldeles lätt att bena ut varför det vanligen så väloljade regeringskansliet helt klappade ihop efter flodvågskatastrofen. Men några bärande element har utkristalliserat sig under KU:s utfrågningar.
Gammaldags
När Göran Persson slog på Sky News på annandagen konstaterade han att en naturkatastrof ägt rum på andra sidan jordklotet. Trots att det stod Phuket med stora bokstäver kunde han för sitt liv inte tro att den hade med Sverige att göra.
Thailand är ett av de största svenska turistmålen. Phuket är en av de vanligaste destinationerna.
Men för statsministern handlade det om "fattiga människor i tredje världen".
Det är en påfallande gammaldags uppfattning, långt från den globaliserade värld som Persson talar om i andra sammanhang.
Men för honom var Phuket långt från jul, snö och Harpsund. Alltså hade det inte med Sverige att göra.
Morgonen därpå valde statsministern i stället svensk text-tv. Där hade Phuket med förfärande hastighet kommit nära den svenska verkligheten. Några timmar senare var Persson på jobbet och kallade till krismöte.
Minuterna efter tsunamin började telefonerna ringa på UD. För UD:s högsta tjänstemän, exempelvis expeditionschef Per Thöresson, var det enbart som ett kapacitetsproblem. Det var inte tillräckligt många som svarade i telefon.
Det hade varit bra mycket bättre om UD:s höga chefer i stället frågat sig vad alla dessa människor ville. Varför ringde de?
Eftersom många också ringde Aftonbladet finns svaret. De ville berätta att en våt betongvägg slagit ner i paradiset. Att hus rasat ihop, att människor kämpade för sina liv och att många troligen dött.
-Jag såg lik flyta omkring i vattnet, sade ett vittne på morgonen.
Om UD:s högsta befattningshavare brytt sig om alla som ringde hade de vunnit tid. Nu sparkade de i gång först sedan ambassadör Jonas Hafström gråtande ringde från Khao Lak på måndag förmiddag.
Fantasilöshet
Flera myndigheter, bland dem Räddningsverket och Socialstyrelsen, ställde tidigt sina tjänster till förfogande åt regeringskansliet.
Men där tackade man till en början nej.
En av anledningarna var, enligt vårdminister Ylva Johansson, att man inte kunde skicka sjukvårdare till Thailand för att bistå skadade svenskar. Däremot kunde man skicka biståndsarbetare.
Men efter en katastrof av den här storleken är skillnaden bara akademisk.
Alla, oavsett nationalitet, tjänade på att trycket på de thailändska sjukvårdarna minskade. Ju fler vårdare desto mer vård. Ju fler skadade som flögs hem desto bättre för dem som blev kvar.
Med en friare syn på vad som är bistånd hade sjukvårdarna alltså kunnat komma i väg tidigare.
Om en månad kommer KU:s dom. Ylva Johansson, Laila Freivalds och Göran Persson kommer att kritiseras. Frågan är bara hur hårt.