Är jag en fullblodsrasist? Skulle inte tro det
VISBY. Det är högst rimligt att personer som tänker sig en framtid i Sverige lär sig svenska. Och har en uppfattning om vilket samhälle de kommer att leva i.
Risken med att säga det är att man uppfattas som en fullblodsrasist.
Ett genomgående tema i årets politikervecka i Almedalen är svenska värderingar. Den som kommer hit måste anpassa sig till grundläggande svenska värderingar har nästan alla partiledare varit inne på.
Anna Kinberg Batra (M) är inget undantag. Men först avhandlar vi den kravlista som hon presenterade timmar före sitt tal på Almedalsscenen.
Moderaterna vill bland annat att nyanlända ska lära sig svenska. I dag är det häpnadsväckande många, en fjärdedel, av etableringsplanerna för de nyanlända som inte innehåller krav på att lära sig sfi, svenska för invandrare.
De ska också fullfölja den kurs i samhällsorientering som erbjuds de nyanlända. I dag gör hälften inte det. Ett tredje förslag är att de som aspirerar på att stanna i Sverige och får socialbidrag ska delta i sfi, även om de är hemma med små barn.
Om man inte uppfyller dessa krav så ska, enligt moderaterna, etableringsersättningen och möjligheterna att få ett permanent uppehållstillstånd påverkas.
Det här skulle jag vilja säga är högst rimliga krav på en person som vill bo i vårt land, att tala grundläggande svenska och veta vilket slags land de bor i.
Men det finns en mycket viktig förutsättning. Nämligen att det är möjligt att uppfylla kraven, att det finns en infrastruktur som gör att den nyanlände kan läsa svenska och samhällsorientering.
Annars är det ett otäckt, repressivt slag i luften. En käftsmäll på dem som vill anstränga sig men inte får möjligheten. Bara att frågan lyfts ger det obehagliga intrycket av att flyktingar latar sig.
I dag tar det i genomsnitt åtta år innan ens hälften av de nya svenskarna är ute i arbetslivet. Med tanke på att det kom 163 000 asylsökande till Sverige förra året gör samhället en storvinst om den tiden kan kortas. Och det kan den såklart.
Precis som i sitt sommartal på nationaldagen upprepade Anna Kinberg Batra vikten av att hedra svenska värderingar. Som exempel tog hon uppfattningen om att man ska jobba och göra rätt för sig. Och jämställdhet.
Kinberg Batra har fått hård kritik för att hon fiskar väljare i samma grumliga vatten som Sverigedemokraterna när hon tagit upp diskussionen om de svenska värderingarna.
Enligt forskaren och statsvetaren Marie Demker är hårt arbete och jämställdhet inte exempel på några specifikt svenska värderingar. Utan liberala, sekulära upplysningsideal.
Inte heller förre partisekreteraren Gunnar Hökmark, nu ledamot av EU-parlamentet, förstår Kinberg Batras vurm för svenska värderingar. På sin blogg skriver han:
- Det finns en alltmer utbredd retorik om att det i Sverige råder några bestämda svenska värderingar. Det är fel. I Sverige råder svensk lag. Den är inte en fråga om tyckande eller vädjande utan grunden för rättsstaten.
Även det är rimligt och V-ledaren Jonas Sjöstedt var inne på samma linje när han frågades ut i Aftonbladets tält. Det är lagarna som nya och gamla svenska ska förhålla sig till.
De är i och för sig uttryck för de i samhället rådande värderingarna. Men medan värderingar är oprecisa, är lagarna (oftast) tydliga.