Julen är som vardag – fast lite intensivare
Vi är på julkonsert, extranumret blir John Lennons ”Imagine” och jag fylls av en varm, hjärtegod känsla. Närmare bestämt av förståelse för Mark Chapman.
Konkurrensen är hård, men i kategorin gråtmild enfald slår ”Imagine” det mesta i populärmusikens korta men överbefolkade historia. Det är förstås ett märkligt val på en julkonsert – ”imagine there’s no heaven”, ”and no religion too”, och så vidare – ändå begriper man hur arrangörerna tänkt. De har gått på myten om julen som något annat. Några få dagar vikta för alla upptänkliga former av sentimentalitet, innan vardagen återvänder.
Men sanningen är raka motsatsen.
Det händer sig vid just den här tiden att ungefär två miljarder människor firar jul. En del i stillhet, andra i larm. En del i överflöd, andra i armod. En del i ensamhet, andra i klaner. En del har flera olika klaner, från olika skeden i livet. För dem är julen som att spela Alfapet med bara konsonanter: det hackar och skorrar hur man än lägger brickorna.
Den dolda sanningen om julen gömmer sig någonstans här: julen är inte något annat. Julen är tvärtom precis som vardagen, bara skarpare
i konturerna.
Trots sms-lån och Frälsningsarmén blir inte fattiga rikare för att det är jul. Ensamma får inte familj och vänner. De som haft bättre lycka i livet, har det också bättre när det blir jul, bara ännu mer.
Det låter rätt deprimerande, eller hur? Men tänk på saken. Om julen vore helt skild från vardagen, vad skulle den då betyda?
Ingenting. Precis som ”Imagine”.
Det magiska med julen är just att den inte är något annat än en intensivare version av vardagen. Det är prövande, men knappast deprimerande. Förljugenhet är deprimerande. Även sådan förljugenhet som lovar alla orättvisors och allt obehags avskaffande, om man bara skriver under på det ena eller andra manifestet.
Och det finns tröst att hämta. För julen gör allt i vardagen skarpare. Omtanke, vänlighet, gemenskap och frid finns alltid omkring oss. Julen gör även de sidorna av verkligheten tydligare.
Men de goda julberättelserna – hur osannolika de än är, från julevangeliet till Dickens och Disney – går inte vilse i sina egna illusioner. De finner det magiska i den vardag vi lever i året runt. Det är just det – sanningen – som gör julen så värdefull. Och två miljarder människor har något att fira.