31 år mellan Olof Palmes Jönköping och nazisternas
Bilden på den möjligen oansenliga statyn framför nazisternas fanor har så mycket att berätta.
Den är rest till Olof Palmes minne på platsen där han höll ett av sina mest klassiska 1 maj-tal.
På dagen 31 år senare tilläts nazisterna skrika ut sitt hat på just detta torg.
När jag satt på tåget hem från Jönköping i torsdags ringde Kai Rehn, som i decennier var Aftonbladets fotograf i Småland, och började berätta om ett fotografi han hade tagit.
Jag var stressad och trött, kämpade med en text om nazisternas demonstration och bad att få ringa tillbaka, vilket snabbt glömdes bort.
Bilden han ville prata om föreställer minnesskulpturen över Olof Palme med Svenskarnas partis fanor i bakgrunden.
Jag rös till av obehag då Kai Rehn nästa dag berättade detta. Nazisterna hade inte bara tillåtits att kidnappa arbetarrörelsens stora dag, platsen de anvisades att hålla sina tal på var det torg där Jönköping kommun valt att hedra en politiker som stod för alla de värden som dessa högerextremister avskyr.
"Nike Fredsskulptur till Olof Palmes minne" avtäcktes på Västra torget 1989. Statyn skapades av den numera avlidne konstnären Owe Pellsjö, som hämtade inspiration från en av den antika konstens stora mästerverk, en 244 centimeter hög marmorstaty föreställande den grekiska gudinnan Nike som numera återfinns på Louvren i Paris.
Placeringen är ingen slump. Här höll Palme 1983 ett av sina mest klassiska 1 maj-tal.
Året innan hade socialdemokraterna vunnit valet efter sex år i opposition och Palme drog rekordpublik. Cirka 6000 personer hade sökt sig till torget.
Turbulenta veckor föregick framträdandet. Socialdemokraterna hade bjudit PLO-ledaren Yassir Arafat till Stockholm. Israel ansåg att besöket hade en för officiell prägel och reagerade med kraft.
Dessutom hade ubåtskommissionen precis lagt fram den rapport där Sovjet anklagades för att flera gånger ha gjort intrång på svenskt farvatten med ubåtar. Den svenska regeringen hade med anledning av den lämnat en skarp protest till Moskva.
Detta präglade Palmes tal. Han pratade om vikten av internationell solidaritet, uttryckte oro för det kalla kriget och om riskerna för kärnvapenkrig.
Jag tittar på de gamla bilderna. Ett torg packat med folk. Män, kvinnor, tonåringar, pensionärer, barnfamiljer. Någon enstaka polis, inga kravallstaket, inget hat, bara mänsklig värme.
Mänsklig värme saknades inte heller i torsdags. Lokalsamhället och tillresta antinazister gjorde en enastående insats som gick ut och protesterade mot en avskyvärd ideologi.
Men i torsdags fanns även något annat. Den vulgära nationalismen, de högljudda kraven på ett "Sverige åt svenskarna", hatet mot muslimer, svarta, homosexuella och mot människor med samma typ av politiska hjärta som Olof Palmes.
Palme berättade i sitt tal att han veckan innan hade pratat inför svenska kyrkan i Uppsala. Om hur ett solidariskt engagemang förenade partiet han ledde med kyrkans folk.
"I denna övertygelse kan arbetarrörelsen och kyrkorna mötas", utropade statsministern på Västra torget.
31 år och ett mord senare ringde Jönköpings kyrkklockor som varning för fara för första gången sedan andra världskrigets utbrott.