Lena Mellin: Lööf har visat sitt parti att hon är en tuffing

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2013-02-02

helskärm

ÖREBRO. Annie Lööf hade laddat inför talet på Centerpartiets kommundagar.

Sedan sköt hon skarpt och ­avlossade en riktig salva mot sina kritiker:

– Våga inte kalla mig hård, kall och nyliberal.

Partiers kommundagar är ­sällan särskilt intressanta tillställningar för andra än de ­närmast inblandade, partiets ledning, kommun- och landstingspolitikerna.

Men Centerpartiets kommun­dagar i Örebro är undantaget som bekräftar regeln. Turbulensen kring förslaget till nytt idéprogram gjorde mötet ­toppintressant för fler än ­centerpartisterna själva.

I fokus stod givetvis frågan om Annie Lööf skulle klara att hantera krisen som uppstod när förslaget till nytt idéprogram presenterades i slutet av förra året. Eller om hon var skadeskjuten av tumultet som fick henne att avbryta Thailands­semestern och åka hem och stilla de heta känslorna.

Svaret skulle levereras i hennes inledningstal. Det blev en 31 ­minuter lång uppvisning i politisk tuffhet. Efteråt belönades hon med stående ovationer.

I korridorsnacket efteråt ­analyserades talet ingående, mångordigt och länge. Och kontentan av diskussionerna

är att centerpartisterna anser att en ny Annie är född. Eller snarare en ­nygammal Annie, som upp­trädde som hon gjorde före ­partiledarvalet för 1,5 år sedan.

Jag delar den analysen. Lööf hade lämnat flosklerna hemma och talade rakt och lättfattligt. Hon stack ut hakan och berättade för sina kamrater vilka förslag hon tycker var dåliga

i idéprogrammet, exempelvis förslagen om månggifte, slopad arvsrätt och borttagen skolplikt.

Hon slog också fast att hon inte är en kall nyliberal och att ­vänstern inte har monopol på mänsklig värme och solidaritet. Det gav extra långa applåder.

Några passningar till Stefan Löfven (S), lite klimat, ganska mycket landsbygd. Det var en cocktail som partikamraterna gillade.

Annie Lööf fick ett mycket starkt mandat när hon valdes till centerns tredje kvinnliga partiledare i september 2011. ­Efter den hittills mest trans­parenta valprocessen

i svensk politik, med tre kandidater som tävlade mot varandra, valdes hon enhälligt.

Men hon förvaltade det inte särskilt väl. Efter

ett flertal stolpiga fram­trädanden på en abstraktionsnivå som gjorde det svårt att förstå vad hon menade sjönk de ­egna medlemmarnas förtroende.

I december var det bara nio procent av centerväljarna som hade mycket stort förtroende för Annie Lööf enligt ­Aftonbladet/­Sifo. Alla andra partiledare hade bättre siffror än hon.

Men nu skulle jag säga att det har vänt. Annie Lööf har visat sitt parti att hon är en tuffing och att hon klarar att rida ut kriser. Hon har kort och gott återerövrat mandatet hon fick när hon valdes.

Som Annie Lööf själv påpekat har turbulensen kring för­slaget till idéprogram skadat Centerpartiet. Men skadan är sannolikt inte mer än kort­siktig.

På längre sikt kommer inte bara Annie Lööf själv vinna på den. Utan även Centern, partiet som till helt nyligen inte förknippades med en enda aktuell fråga.

Förtroendevalda ­vittnar om att det nu kommer fler än ­beräk­nat till möten

i partiets regi. Självklart. Att diskutera månggiftets för- och nackdelar är kul. Även för den som ­inte är center­partist.