Historiens dyraste mördarjakt
Priset för USA:s krig mot terrorn: 7 273 200 000 000 kronor
– Jag har beordrat våra underrättelse- och rättsvårdande myndigheter att finna de ansvariga och ställa dem inför rätta, sa president George W Bush den elfte september 2001.
Nio dagar senare talade han inför kongressen i Washington och myntade uttrycket ”kriget mot terrorn”.
Tio år, två krig och hundratusentals döda senare sköt amerikanska soldater en 54-årig man i Abbottabad i Pakistan. Han bar inget vapen.
Hela världen har präglats av terrordåden 2001 och jakten på bin Ladin. Vår mentalitet har förändrats (misstänksamhet, främlingsfientlighet, oro); våra samhällen har förändrats (flyktingströmmar, ökad övervakning); relationerna mellan stater har förändrats (försvarssamarbeten).
Allt detta på grund av mannen bakom murarna i Abbottabad.
Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet beräknar att upp emot 97 500 personer dödats i Irak, 31 600 i Afghanistan och 8 700 i Pakistan. Detta är människor som har dödats i strider och andra direkta våldshandlingar.
Beräkningarna är mycket försiktiga.
Amerikanska John Hopkins university undersökte 1 849 hushåll i Irak och jämförde dödligheten i dessa med hur den var i landet före kriget. Forskarna kom fram till att det hade dött 654 965 personer på grund av den amerikanska invasionen. 601 027 av dessa dog på grund av våld, oftast skottlossning.
Denna beräkning publicerade John Hopkins university
i juli 2006. Irak har fortfarande inte fred.
Ekonomin bakom alla dessa människors död, allt detta lidande, är hisnande. Fredsforskningsinstitutet Sipri säger att de direkta amerikanska utgifterna för krigföringen uppgår till drygt en biljon dollar, närmare bestämt:
1 160 000 000 000 dollar.
Det motsvarar i dagens växlingskurs:
7 273 200 000 000 kronor.
Det är mer än dubbelt så mycket som Sveriges BNP, värdet av alla varor och tjänster som produceras i vårt land under ett år.
Priset för det så kallade kriget mot terrorn är dock mycket större än så. Nobelpristagaren i ekonomi, Joseph E Stiglitz, beräknade 2008 den verkliga kostnaden till tre biljoner dollar.
USA har usel ekonomi och finansierar krigföringen med lån. Det har fått till följd att dollarn försvagats så mycket att den är på väg att förlora sin ställning som världsvaluta. USA kan snart beskrivas som det befästa fattighuset.
Kina är en stor långivare. Om USA inte sköter sig kan kineserna kräva återbetalning och då är det adjö med dollarn.
Kina, den nya stormakten, publicerade i år en rapport om hur illa USA respekterar mänskliga rättigheter. Vem hade kunnat föreställa sig en sådan världsordning när de kapade planen flög in i World Trade Center och Pentagon den elfte september 2001?
Så mycket i denna dramatiska utveckling beror på den skäggige mannen som gömde sig i Abbottabad. En av historiens märkligaste epoker avslutas med Usama bin Ladins död.
Med tanke på de enorma insatserna var slutet snöpligt. Det känns märkligt, ja futtigt, att de sköt karln i stället för att placera honom inför en domstol.