Ingen EUfori för turkarna
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-10-02
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Freivalds i krismöte i Bryssel i kväll
För ett par år sedan sprakade EU av självförtroende.
Nu präglas samarbetet av uppgivenhet.
I kväll läggs ännu en kris till den redan digra listan.
I kväll samlas Laila Freivalds och EU:s övriga utrikesministrar till ett krismöte i Luxemburg. I morgon skulle medlemsförhandlingarna med Turkiet ha inletts. Men i sista stund har Österrike satt käppar i hjulet.
De ifrågasätter nu om Turkiet verkligen kan bli medlem i EU. Och föreslår som alternativ ett så kallat prioriterat partnerskap.
Turkiet ansökte om att bli medlem redan 1987. Tolv år senare blev det kandidatland. Sedan dess har i stort sett ingenting hänt. Så illa har ingen annan EU-kandidat behandlats.
Har växt med terrorn
Motståndet mot turkarna har växt efter terrorattackerna i USA, Spanien och Storbritannien. Att landets dominerande religion är islam förs dock aldrig fram som argument. I alla fall inte i de fina salongerna.
Där framhålls i stället att landet är stort och fattigt och kommer att anstränga den gemensamma budgeten. Och att Turkiet fortfarande inte erkänt EU-medlemmen Cypern.
Men motståndet och lappkasten om Turkiet är bara den senaste i en rad kriser som skakar det europeiska bygget. I den tidigare så självsäkra organisationen är ljuspunkterna plötsligt få.
Ingen konstitution. Sommaren 2004 blev EU:s ledare överens om en ny, lättläst konstitution. Den skulle göra EU:s grundläggande regler mer lättöverskådliga. Samtidigt som beslutsfattandet moderniserades för att passa en organisation med 25 medlemmar.
Men folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna satte stopp för förslaget. Det ligger nu i malpåse.
Ingen budget. I somras skulle regeringscheferna bli ense om EU:s nya långtidsbudget. Det blev de inte.
Även den ligger nu i malpåse i väntan på att Storbritanniens tid som ordförande löper ut. Tony Blair var en av dem som tillsammans med Göran Persson stoppade förslaget.
Ingen entusiasm. Det folkliga stödet för unionen har aldrig varit lägre. Det är en demokratisk kris.
Vicepresidenten i EU-kommissionen, Margot Wallström, har lanserat Plan D, som i demokrati och diskussion. Hennes chef, kommissionspresidenten José Manuel Barroso, tänker slopa byråkratiska regler som EU redan fattat beslut om. Men räcker det?
Struntar i pakten
Ingen ordning. Stabilitetspakten, en överenskommelse om sunda finanser, skulle hålla ordning på EU-ländernas ekonomier. Men alltfler struntar fullkomligt i den.
Fem av tolv euroländer har för höga budgetunderskott. Sju av de 13 länderna utan euro har samma problem.
Ingen fart. 2010 skulle EU:s ekonomier vara lika konkurrenskraftiga som USA:s. Det bestämde EU:s ledare för fem år sedan.
Sedan dess har EU:s länder halkat efter ytterligare. Misslyckandet är totalt.
I kväll lägger EU ytterligare en kris till de redan existerande. När vänder det för unionen?