En dark horse lurar i kulisserna
NASHUA, NEW HAMPSHIRE. Senaste två veckorna har jag rest som en skottspole mellan Bernie Sanders, Pete Buttigiegs, Elizabeth Warrens och Joe Bidens valmöten för att söka svar på frågan vem det blir som får utmana president Trump.
Sakta börjar det gå upp för mig att svaret mycket väl kan vara ett helt annat.
I natt, svensk tid, avgörs primärvalet i New Hampshire. Vågar man lita på opinionsmätningarna ser det ut som Bernie Sanders, senatorn från Vermont, kommer att gå mot en klar seger.
På en lika tydlig andraplats hamnar Pete Buttigieg, den förre borgmästaren från South Bend, Indiana.
Därefter är det ett ganska rejält hopp ner till Elizabeth Warren och Joe Biden.
Ska man gå på historisk erfarenhet är det nästan givet att demokraternas utmanare till Trump kommer att vara antingen Sanders eller Buttigieg.
Buttigieg vann i det första primärvalet i Iowa, om än knappt och Sanders ser ut att vinna New Hampshire.
Det händer nästan aldrig att någon annan än den som kommer etta eller tvåa i de två första primärvalen får partiets kandidatur.
Men årets presidentval är annorlunda på väldigt många sätt.
Dels sitter det en president i Vita huset som så gott som alla demokratiska väljare, oavsett om de står till höger eller till vänster, desperat vill bli av med. De anser att Donald Trump är farlig för landet och dessutom en pinsam representant för ett USA som vant sig vid att vara en mäktig och betydelsefull nation i världen.
Jag möter en enorm frustration över Trump bland demokratiska väljare. De bryr sig egentligen inte om vem som blir deras kandidat. Enda kravet är att denne kan slå Trump i november.
Förmodligen är det därför som det demokratiska startfältet är större än någon gång tidigare. Aldrig har det funnits elva kandidater som så här långt fram i processen fortfarande försöker vinna nomineringen.
Det gör att rösterna i primärvalen splittras på väldigt många kandidater. När Sanders vann mot Hillary Clinton i New Hampshire 2016 fick han 60 procent av rösterna och därmed den större delen av delstatens delegater till partikonventet.
I år ger mätningarna honom drygt 25 procent. Medan Buttigieg ligger på runt 20 procent. Därefter ett antal kandidater på dryga 10 procent och ett gäng på mellan 4 och 10 procent.
Det innebär att segraren inte alls får samma skjuts framåt, varken i psykologiskt momentum eller i antalet delegater till partikonventet i sommar där nomineringen formellt avgörs.
Ett antal kandidater kommer att falla bort efter New Hampshire därför att de inte längre har tillräckligt med pengar för att fortsätta. Men fortfarande kommer startfältet att vara alldeles för stort för att en enskild favorit ska utkristallisera sig.
I år väntar dessutom New Yorks förre borgmästare Michael Bloomberg i kulisserna. Han anmälde sitt intresse väldigt sent. Bloomberg gör något ingen kandidat lyckats med tidigare. Han hoppar över de första fyra delstaterna och satsar all kraft på den så kallade Supertisdagen då en rad stora delstater håller primärval och massor av delegater till konventet delas ut.
Normalt hade det varit en självmordsstrategi. Men Bloomberg har något som ingen annan har.
Obegränsat med pengar.
Han är beredd att satsa minst 20 miljarder kronor av sin egen personliga förmögenhet på att bli president.
Bloomberg har redan satsat tre miljarder kronor på tv-reklam runtom i hela USA. Det är mer än Hillary Clinton gjorde av med under hela sin presidentvalskampanj 2016.
Tv-reklam är det mest effektiva sättet att nå väljarna. Men de flesta kandidater har begränsade resurser att satsa. Så inte Bloomberg.
Därför är det många som tror att hans strategi kan lyckas. Särskilt när det är så många andra kandidater kvar i racet.
Resultaten börjar redan synas. I en dagsfärsk nationell mätning bland demokraterna ligger Mike Bloomberg på tredje plats med 15 procent, strax efter Joe Biden och med Bernie Sanders i klarledning. För Bloomberg är det en fördubbling.
När det ser illa ut för Joe Biden är Bloomberg en moderat kandidat som kan locka både republikaner och demokrater att rösta på honom.
Bernie Sanders och Elizabeth Warrens anhängare är vansinniga på vad de ser som att Bloomberg försöker köpa partiets nominering.
En kritik som underbyggs av att partiet ändrat på reglerna för att få vara med i de demokratiska debatterna. Egentligen måste man visa att man kan samla in pengar från ett visst antal donatorer. Det villkoret har nu tagits bort vilket öppnar upp för Bloomberg att få delta i nästa debatt.
Det öppnar även upp för honom som presidentkandidat oavsett hur det går i nattens primärval.
PODD Därför gynnas Donald Trump av val-kaoset i Iowa
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om primärvalet i Iowa som slutade med röstningskaos. Hur påverkar det de kommande valen? Gäst är Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet.